Call for papers: Ojämlikhet är dyrt

Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper minskade i Sverige under första delen av förra århundradet och var som lägst vid strax efter 1960-talet. Därefter har skillnader i hälsa, såsom i medellivslängd mellan grupper med olika utbildning eller inkomstnivå succesivt ökat. Både nedgång och uppgång i hälsoskillnader kan kopplas till utvecklingen av människors livsvillkor och välfärdsinstitutionernas funktion.

De ökande hälsoskillnaderna var orsaken till att regeringen 2015 tillsatte en kommission för jämlik hälsa med uppdrag att föreslå åtgärder för att minska hälsoklyftorna i Sverige.
År 2018 antog Sveriges riksdag ett folkhälsopolitiskt mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och minska de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Detta övergripande mål återkommer i regeringens budgetproposition 2026.

Enligt Regeringsformen ska offentlig makt utövas med saklighet och opartiskhet och politiska beslut bygga på relevanta fakta och objektiva bedömningar. Så sker inte idag. Relevant och vetenskaplig kunskap ignoreras ofta i beslut som till och med strider mot aktuell kunskap. Då minskar möjligheterna att reducera ojämlikhet i hälsa.

Huvudtemat i detta nummer av SMT är att ojämlikhet är dyrt. I ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ett resursslöseri att vissa grupper har sämre hälsa av orsaker som kan förhindras och därmed har nedsatt förmåga att delta i samhällslivet. Detsamma gäller kostnaderna för hälso- och sjukvården.

Men ojämlikhet i hälsa är dyrt även på andra sätt. Ökad ojämlikhet i livsvillkor och i hälsa, kan få betydande konsekvenser för samhällets, och demokratins, stabilitet och legitimitet. När förtroendet och tilliten mellan människor och till institutioner minskar, ökar risken för polarisering och social fragmentering. Detta leder till en urholkning av grundläggande demokratiska värderingar jämlikhet, delaktighet och rättvisa. För att bevara demokratins legitimitet krävs därför politiska åtgärder som minskar klyftorna i livsvillkor och stärker tilliten mellan medborgare. Sådana åtgärder skulle sannolikt även minska skillnader i hälsa inom befolkningen.

Till detta temanummer efterlyser vi texter som visar hur de senaste decenniernas politik har påverkat ojämlikhet i hälsa och livsvillkor, samt texter som föreslår kunskapsbaserade politiska åtgärder för att minska dessa ojämlikheter.

 

 

Vi tror att Du har värdefull kunskap om detta tema och hoppas att du har möjlighet att bidra till ett viktigt temanummer i tidskriften!

Socialmedicinsk tidskrift (https://publicera.kb.se/smt) planerar att publicera temanumret innan valet i september 2026 och har därför satt en deadline för texterna till 1 mars.

Texterna bör inte vara längre än ca 3000 ord och ska krönas av ett abstract på svenska och ett på engelska. SMT:s riktlinjer för författare finns här: https://publicera.kb.se/smt/instructions

Sänd ditt manus till Margareta Kristenson (margareta.kristenson@liu.se) före 1 mars 2026.

Återkoppla gärna med eventuella frågor.

Hälsningar!
Temaredaktörerna

Temaredaktörer för numret är:

Margareta Kristenson, professor emerita, överläkare i socialmedicin och folkhälsovetenskap,
Linköpings universitet. E-post: margareta.kristenson@liu.se

Solveig Lövestad, adjunkt i folkhälsovetenskap, Göteborgs universitet.
E-post: solveig.lovestad@gu.se

Göran Henriksson, med Dr, PhD. E-post: goran.henriksson54@gmail.com