Narrativ medicin kan beskrivas som ett förhållningsätt inom medicinsk praxis som fokuserar på att förstå och integrera patienters livsberättelser i deras vård och behandling. Det innebär att läkare och vårdgivare inte bara fokuserar på sjukdomens biologiska aspekter utan också på patientens personliga berättelse, erfarenheter, och känslor. Genom att lyssna på och tolka patienters berättelser kan vårdgivare få en djupare förståelse för patientens behov, värderingar och förväntningar Detta kan i sin tur ge förutsättning för en vård som utgår från en helhetssyn på människan. För att vårdgivare genom reflektion ska kunna utvecklas i sin narrativa kompetens används bland annat konst, litteratur, film, teater, poesi och humaniora. Det finns ett värde i att vårdpersonal får möjlighet att reflektera över sina egna erfarenheter och osäkerheter. Detta kan skapa en djupare förståelse för både den egna rollen och patientens perspektiv i ett mellanmänskligt möte. Olika aspekter av Narrativ medicin kommer att i ett antal artiklar belysas i detta temanummer.
Idéburen välfärd är välfärd som produceras i civilsamhället av organisationer som inte är del av den offentliga sektorn och som inte delar ut vinst till sina ägare. Under den svenska välfärdsstatens historia har regeringar från både den politiska högern och vänstern uttryckt att idéburen välfärd är något vi borde ha mer av. Idéburna aktörer som ideella organisationer, stiftelser, trossamfund och kooperativ har ansetts kunna berika den offentligt finansierade välfärden med mångfald och nya innovationer, utan att motiveras av vinstintresse. Trots dessa fördelar med idéburna aktörer, och trots det politiska stödet, utförs endast en mindre del av den offentligt finansierade välfärden av den idéburna sektorn i Sverige. I detta temanummer utreds i flera artiklar de övergripande förutsättningarna för idéburen välfärd. På olika sätt undersöks om idéburna aktörer verkligen har kvaliteter som andra sorters välfärdsproducenter saknar, och vilka dessa i sådana fall är.
Hur ska man göra för att förbättra vården, stödet och behandlingen vid missbruk eller beroende? Naturligtvis vill ”alla” att samhällets och civilsamhällets insatser skulle resultera i bättre resultat: minskad förtida dödlighet, bättre livskvalitet, ökad hälsa för brukarna. Men hur gör man? Att det skulle behövas en generell ambitionshöjning är många överens om, men då behövs nog mer resurser och det är inte så lätt att ordna. Att det delade ansvaret mellan sjukvård och kommuner kan bidra till ineffektivitet, och att ansvaret för behandling borde samlas hos sjukvården ansåg Missbruksutredningen redan för 12 år sedan, och Samsjuklighetsutredningen lämnade likartade förslag under 2023. Hur det verkligen blir återstår att se. Alldeles oberoende av den typen av stora reformer så finns det stora möjligheter till kvalitetsförbättringar och effektiviseringar, hävdar författarna till fem artiklar i detta nummer av SMT. Deras grundsyn är att missbruk och beroende i grunden är bio-psyko-sociala ohälsotillstånd, och att därför problemen måste tas om hand i enlighet med detta synsätt. En viktig strategi är att planera och följa upp de insatser som erbjuds brukarna på ett systematiskt sätt. Trots att redskapen för sådan systematisk behovsbedömning, planering och uppföljning finns, och är väl spritt i den svenska socialtjänsten, utnyttjas inte potentialen fullt ut. Skillnaderna är stora sett över Sverige, både mellan och inom kommuner och regioner. Det som beskrivs är ett implementeringsforskningsprojekt för att denna potential ska börja utnyttjas.
Idrott har länge setts som ett bra sätt att främja folkhälsan och har bland annat därför uppmuntrats med hjälp av olika former av subventioner och föräldrars ideella insatser. I den typ av utvecklade välfärdssamhälle som vi har i Sverige, med omfattande sociala investeringar i barn och unga, kan främjande hälsoarbete uppfattas som mindre paternalistiskt än traditionellt förebyggande av ohälsa, skador och sjukdomar. Men som flera av artiklarna i detta temanummer visar finns det en baksida i och med risker för social snedfördelning. På senare tid har det uppmärksammats att flickor, och särskilt flickor med utländsk bakgrund, har ett lägre idrottsdeltagande än andra. Eftersom det mesta av idrottandet sker på fritiden så kan det ju tyckas att det bör vara upp till de enskilda individerna att välja själva vad de vill göra. Men hur stora valmöjligheter har de egentligen? Och om deras enskilda val leder till kort- eller långsiktiga hälsoproblem på individuell- eller gruppnivå, hur gör vi då? Artiklarna i detta temanummer diskuterar dessa typer av frågor både på en mer övergripande teoretisk nivå och med hjälp av kvalitativa analyser av intervjuer med barn, och kvantitativa analyser av data om idrottandet i bostadsområden med olika socioekonomisk status.
Centrum för social hållbarhet på Karolinska Institutet har initierat och stöttat forskning och utbildning med fokus på medkänsla, empati, tillit och altruism mellan individer, grupper, samhälle, djur och natur under 10 år. De senaste åren har globala kriser avlöst varandra. SARS-Covid 19 har haft genomgripande effekter på både individ-, samhälls- och global nivå, inte minst avseende hur vi ser på det gemensamma ansvaret att minska smittspridning. Kriget i Ukraina har återigen satt ljuset på vikten av samarbete, empati och medmänsklighet. Energikris och efterföljande lågkonjunktur gör det synnerligen angeläget att undersöka hur social hållbarhet kan stimuleras, och stärka individer och samhälle för att minska ojämlikhet samt mildra negativa sociala konsekvenser och öka resiliensen. Och kanske viktigast av allt, klimatkrisen och den minskade biologiska mångfalden. Framtiden är helt beroende av hur vi gemensamt arbetar för att rädda klimatet idag och imorgon. Tillsammans står vi inför enorma utmaningar men också möjligheter att arbeta för ett socialt hållbart samhälle. Detta nummer innehåller bidrag som belyser hur ovanstående kriser har påverkat och kommer att påverka människor och samhällen, och förslag på hur negativa effekter av dessa kan förebyggas och hanteras.
Existentiell hälsa avser förmågan att tro på och ta vara på livet och är en viktig del av hälsa och välbefinnande och kan vara en nyckel till att motverka den ökande psykiska ohälsan. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) påverkar din existentiella hälsa hur du uppfattar din fysiska, psykiska och sociala hälsa. Om människor kan känna förundran, inre lugn, hopp och tro ökar också den fysiska och psykiska hälsan. I temanumret vill vi diskutera vad existentiell hälsa är och hur den kan mätas för att studera dess betydelse som en determinant för hälsa, men också belysa forskning och praxis om påverkan och interventioner för att påverka den existentiella hälsan.
I detta temanummer vill vi redovisa betydelsen av musikterapi i vård och omsorgsverksamhet. Musik engagerar och stimulerar hjärnan, nervsystemet, motoriska och emotionella system och påverkar oss människor biopsykosocialt. Musik inverkar på bl.a. blodtryck och hormonsystemet. Studier har visat att sång kan öka halten av lugn- och ro-hormonet oxytocin, och öka halterna av testosteron, som stimulerar kroppens förmåga att reparera och bygga upp celler. Syftet med detta temanummer är att mot ovan bakgrund presentera vad musikterapi är och ge exempel på forskning och praktik för olika åldersgrupper.
Under senare år har fattigdom i välfärdsstaten Sverige diskuterats allt oftare. Det finns flera uppenbara skäl till det. Diskussionerna har bland annat handlat om utsatta EU-medborgare, tiggeri, utsatthet till följd av flyktingströmmar, utsatta barns situation i relation till Barnkonventionen samt fattigdom till följd av pandemi och en internationellt förändrad ekonomi. I föreliggande temanummer samlas ett tiotal vetenskapliga texter och en handfull debattinlägg där den svenska fattigdomen diskuteras. Innehållet spänner över såväl hur fattigdom kan förstås, som dess historia och faktiska empiriska uttryck. Det finns, möjligen som ett tecken i tiden, ett särskilt fokus på civilsamhällets insatser när det gäller fattigdom. Flera av texterna kan med fördel användas som underlag för fortsatta samtal kring en ständigt aktuell samhällsfråga.
Björn Smedby var en föregångare inom svensk hälso- och sjukvårdsforskning och den förste innehavaren i Sverige av en professur i ämnet vid Uppsala universitet. Hans forskning kom till stor del att fokusera på utvecklingen av metoder och modeller för att kunna beskriva och jämföra olika hälso- och sjukvårdssystem, exempelvis avseende produktivitet och effektivitet. Björn Smedby ledde Centrum för forskning om primärvård och socialtjänst vid Uppsala universitet och han var under lång tid chef för Nordiskt WHO-center för klassifikation av sjukdomar. Utöver detta kom han också i sin roll som huvudsekreterare i Socialvetenskapliga forskningsrådet att påverka den svenska forskningspolitiken. Målet med detta temanummer är att belysa några av de frågor och områden som Björn Smedby var engagerad i under sin tid som forskare och expertrådgivare. Inledningsvis ges en översikt av hälso- och sjukvårdsforskningens framväxt i Sverige från 1970-talet och framåt. Vidare belyser några av artiklarna Björns roll i etableringen av det Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR), utvecklingen av det nordiska och internationella samarbetet kring klassifikationer och jämförelser av statistik samt samordningen av nationella DRG-system inom Norden. Slutligen presenteras några bidrag som berör exempel på aktuella frågor inom forskningsområdet, så som väntetider och omställningar i vården.
Hälso- och sjukvårdkuratorn har en särställning inom den svenska hälso- och sjukvården. Med sin socialvetenskapliga och interdisciplinära kompetens bevakar och adresserar kuratorn frågor angelägna inom det socialmedicinska sammanhanget. Genom att placera människans hälsa och sjukdom i en samhällelig kontext bidrar kuratorn med ett samhällsvetenskapligt perspektiv på patientens levnadsförhållanden och hur olika typer av sårbarhet påverkar mående. Med sin förankring i socialt arbete har kuratorn unika förutsättningar för att se, stödja och behandla patienter och deras närstående. I och med kuratorslegitimation, som infördes 1 juli 2019, sker en ny riktning för de socionomutbildade där hälso- och sjukvårdskuratorna kan sägas gå i bräschen. Temanumret samlar forskning om både interventioner och behandlingar, yrkesrollens funktion och utmaningar, och kritiska reflektioner över hälso- och sjukvårdskuratorns arbetsvillkor.
Forskningen rörande samisk hälsa har de senaste två decennierna ökat avsevärt och bit för bit börjat förbättra ett fragmentariskt kunskapsläge. Det kan också sägas om det internationella forskningsområdet urfolkshälsa (Indigenous Health), där samisk hälsoforskning ofta hämtar jämförelser och inspiration. Vi önskar med detta temanummer väcka intresse för den samiska befolkningens hälsa och sätta ljus på den pågående samiska hälsoforskningen. Temanummret innehåller sammanlagt fem peer-review granskade originalartiklar, två översiktsartiklar och tre recensioner. Välkomna till det första temanumret om samisk hälsoforskning!
Fokus för detta temanummer är att redovisa kostens och tarmbakteriernas betydelse för hälsa och sjuklighet. Vad vet vi idag om betydelsen av kost för sjukdomar som irritabel tarm, IBS och inflammatorisk tarmsjukdom IBD, Reumatism och andra sjukdomar, d.v.s. olika former av autoimmuna sjukdomar? Vad vet vi idag om samspelet mellan kost, tarmen och dess bakterier och hjärnan och dess funktioner? Är kosten av betydelse för ADHD? Kan kost reducera symtom och t.o.m. skapa symtomfrihet för diabetiker? Vad är i detta perspektiv läkande kost? Vad är probiotika och vad kan det göra för nytta? Vad betyder ätandet för välbefinnande och hälsa? Syftet är att spegla aktuellt forskningsläge och ge svar på några av dessa frågor. Vi vill belysa det paradigmskifte eller ”Medicinska revolution” som just nu äger rum, med mängder av ny kunskap som publiceras i vetenskapliga tidskrifter, där fokus är kopplingen mellan den mat vi äter, tarmfloran av bakterier/ mikrober och olika sjukdomar.
Vi lever i en värld som blivit i allt högre grad sammankopplad, vilket har både för- och nackdelar. Å ena sidan innebär vår urbaniserade och teknologiska värld snabba kommunikationer, vilket underlättar både fysiska resor och överföring av information. Å andra sidan möjliggör denna utveckling även en snabbare global spridning av bland annat okända virusinfektioner, vilket världen under 2020 blev varse och det med besked i och med covid-19.
I detta nummer medverkar sammanlagt 24 författare med åtta olika bidrag om betydelsen av global hälsa inom olika områden, som dess historiska kontext och ekonomiska koppling, inom utbildning vid universitet och inom läkarutbildningen, i hanteringen av covid-19, samt dess relation till andra globala frågor som klimatförändringar.
Om tidskriften
Socialmedicinsk tidskrift (SMT) har funnits sedan 1924 och är en tidskrift med flervetenskaplig inriktning och ett brett ämnesområde i korsningen mellan socialtjänst, socialförsäkringar, socialpolitik, folkhälsa och hälso och sjukvård. Sex nummer ges ut per år.
Socialmedicinsk tidskrift | ISSN (Online) 2000-4192 | ISSN (Print) 0037 833X
Utgiven av Stiftelsen Socialmedicinskt tidskrift | Open Access enligt Creative Commons CC-BY 4.0 
Värdplattform: ”Publicera” av Kungliga biblioteket | Hantering av personuppgifter | Rättigheter
