Idrott och folkhälsa

Författare

  • Anders Valdemar Kassman

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v100i4.21709

Abstract

Under sin barndom deltar de flesta i idrottsrörelsen. I befolkningen som helhet sker den vanligaste typen av ideellt arbete inom idrotten. En anledning till idrottsrörelsens popularitet är att den utgör ett bra tillfälle att vara fysiskt aktiv, att röra på sig, springa, hoppa, spela fotboll, simma och annat. Samhällsutvecklingen har annars inneburit minskande krav på rörelse. Sakta men säkert bygger vi bort alla vardagens tillfällen till fysisk aktivitet. Digitalisering är väl den senaste stora förändringen, men vi har länge arbetat hårt för att få bort behoven av att röra oss med hjälp av bilar, bussar, hissar, rulltrappor och så vidare. I skolan tränas det uppväxande släktet i att sitta still. Många av oss vuxna är fast framför kontorens datorer. Men Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att vi rör på oss mer och många har stegmätare för att uppnå 10 000 steg. Barn och unga ska vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. För att nå dessa rekommendationer sätts hoppet till idrottsrörelsen och idrott på fritiden då skolans ämne idrott och hälsa inte på långa vägar når målen.

Downloads

Publicerad

2023-10-20

Referera så här

Kassman, A. V. (2023). Idrott och folkhälsa. Socialmedicinsk Tidskrift, 100(4), 556–558. https://doi.org/10.62607/smt.v100i4.21709

Nummer

Sektion

Tema: Idrott och folkhälsa