Idealtyper av Försäkringskassans rehabiIiteringshandläggare

Abstract

Artikeln bygger på en kvalitativ studie med intervjuer av försäkringskasseanställda vid fyra kontor i Västerbotten 1994.Tolkningsarbetet har följt den s k "Grounded theory- tekniken" vil­ket innebär att data samlas in, kodas och sätts in i sitt sociala sammanhang. Vid kodningen framkom följande fyra idealtyper, nämligen : passagerare, kontrollörer, humanister och lotsar/ katalysatorer. De flesta av de intervjuade tillhör de två första idealtyperna med "passagerarna" som den allra vanligaste. Intressant att notera är att inte ens rehabiliterarna själva beskrev sig som lotsar mer än i enstaka fall. Passageraren upplevdes av långtidssjukskrivna som formell och utan större engagemang. Det är därför svårt att uppnå någon djupare relation mellan handläggare och försäkrad. Kontrollören liknar passageraren genom att mötet präglas av distans. Kontrollen prioriteras och rehabilitering kommer i andra hand. Humanisten å andra sidan är positiv till den försäkrade. Lyssnar och tar den försäkrade på allvar. Det finns en risk i det beteendet genom att handläggaren ibland kan dela den sjukas hopplöshet. Lotsen/katalysatorn slutligen är den ideale men inte så vanliga idealtypen. Kännetecken är en humanistisk människosyn med hel­hetstänkande. Mötet präglas av professionalism och öppenhet och relationen är ömsesidig.