Barnadödlighet, fattigdom och sanitära reformer:

Stockholm 1878-1925

Abstract

Levnadsvillkoren för majoriteten av befolkningen i Stockholm vid 1800-talets slut var präglade av fattigdom, trångboddhet, brist på rent vatten och avlopp. Barnadödligheten var hög och sjuk­domspanoramat dominerades av fattigdomssjukdomar som bl a diarre, lunginflammation, in­fektiösa barnsjukdomar, tuberkulos. Artikeln beskriver ett projekt som studerar barnadödlighet i Stockholm vid sekelskiftet med kvalitativ och kvantitativ ansats. Genom analyser av ett datori­serat register av folkbokföring på individnivå (Rotemansarkivet) länkat till ett dödsbevisregister studeras den ålders- och orsaksspecifika nedgången i dödlighet 1878-1925 med avseende på sociala skillnader i dödlighet och betydelsen av vissa riskfaktorer för dödlighet. Spädbarnsdöd­ligheten minskade från 200/1000 till 50/1000 under 25 år från sekelskiftet, bl a beroende på minskad diarredödlighet. Den kvalitativa delen av projektet avser att belysa hur detta skedde, genom att studera sanitära reformer ur ett institutionellt perspektiv. Vidare studeras betydelsen av förbättrad vattenförsörjning och sanitet och av offentliga målinriktade insatser kopplade till information om hygien och hälsoupplysning för nedgången av diarredödlighet