Sociala skillnader i alkoholrelaterad Sola! rör och dödlighet i Sverige

- betydelsen av riskfaktorrelaterad social rörlighet

Abstract

Sedan tidigare vet vi att det finns stora klasskillnader i alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet i Sverige. Vi antar att det finns två möjliga förklaringar till hur dessa skillnader uppkommer och består. Dessa benämner vi belastningshypotesen och rörlighetshypotesen. Med två longitudi­nella datamaterial och analyser av klassrelaterad rörlighet försöker vi pröva dessa hypoteser. Vi använde ett rikstäckande kohortmaterial bestående av ca 50,000 män (värnpliktsmaterialet) och ett registermaterial där uppgifter från folkräkningarna 1980 och 1990 länkats till dödsfalls­registret (1,86 miljoner män och 1,83 miljoner kvinnor). I värnpliktsmaterialet analyserades alkoholismdiagnoser i slutenvårdsregistret (1301 fall) och från det länkade dödsfallsregistret alkoholrelaterade dödsfall (6501). Resultaten visade att det sker ett större inflöde av indivi­der med tidiga riskfaktorer för alkoholism (etablerade redan i ungdomen) till klasser med en förhöjd risk för alkoholism i 35-årsåldern (arbetare, lägre tjänstemän, företagare). Ca 2/3 av klasskillnaderna i alkoholrelaterad sjuklighet kunde hänföras till tidiga riskfaktorer. Analysen av rörlighet under yrkeskarriären mellan 1980 och 1990 visade att nya klassmedlemmar i stor utsträckning har en dödlighet som ligger nära den för stabila. Rörligheten under yrkeskarriären bland 30-64-åringar förefaller att upprätthålla {efter 50 år) eller till och med öka (under 50 år) klasskillnaderna i alkoholdödlighet