Kvalitativ metod i folkhälsoforskning

Abstract

Utgångspunkten för all forskning är specifika frågeställningar, som ofta genereras i den praktiska verkligheten eller utgår från den existerande forskningen. Den kvalitativa forsk­ningen fokuserar på kvaliteer, mening och processer, "the socially constructed nature of reality", medan den kvantitativa forskningen fokuserar på mätningar och analyser av kausala relationer mellan olika variabler (Denzin & Lincoln, 2000). Kvantitativ och kvalitativ forskning kompletterar varandra i det systematiska sökandet efter ny kunskap. En kvalitativ metod väljs ofta när fältet är relativt outforskat eller om forskaren vill se ett komplext problem ur ett nytt perspektiv. En kvantitativ undersökning, som till exempel visar på könsskillnader när det gäller rökning och droganvändande bland ungdomar, kan följas upp med en kvalitativ studie. Genom att djupintervjua en mindre grupp ungdomar, pojkar och flickor i olika åldrar och med olika social bakgrund, kan en djupare förståelse för ungdomarnas tankar, känslor och beteenden erhållas. Genom den ökade förståelsen för vad som kan ligga bakom den "skill­nad i siffror" som en kvantitativ studie kan ge, bidrar en kvalitativ studie till att information och intervention kan anpassas till ungdomarnas egna tankar, känslor och beteenden. Resultat från en kvalitativ studie kan också vara utgångspunkt för en utökad kvantitativ undersök­ning för att till exempel kartlägga ett fenomens utbredning i olika samhälls- och åldersgrup­per. Krav på kritisk reflektion, pålitlighet, noggrannhet, originalitet och giltighet gäller för både kvantitativ och kvalitativ forskning.