Metoder för att bestämma kostintag

Abstract

"Måltidsmönster'' och dess samband med nutritionsstatus och hälsa redovisas sällan inom kostepidemiologiska studier. Det finns få kostundersökningar där redovisningen innefattar hur ofta eller när människor äter enstaka eller olika kombinationer av livsmedel. Därför är kunskapen idag alltför liten om näringsfysiologiska effekter av "måltidsmönster'' eller "måltids­ordning", det vill säga distribution av energi och näringsämnen över dygnet.
Rekommendationer saknas om optimal måltidsordning fört ex äldre, med ett försämrat närings­upptag, eller för skiftarbetande. För att möjliggöra jämförbara studier av måltidsordning har en kvalitativ metod för klassificering av ät-tillfällen utvecklats, tillämpats och evaluerats i studier av olika grupper: friska äldre, sjuka äldre; skiftarbetande; överviktiga och deras normalviktiga kontroller; högstadieelever; universitetsstuderande; en retrospektiv studie av personer i transitionsprocess från yrkesliv till pensionär hemma respektive på sjukhus. Metoden an­vänds i förenklade kostundersökningar där uppgifter om mängd konsumerad mat saknas eller tillämpas när kvantitativa data insamlats via menydagböcker och kostintervjuer