Flyktinginvandring och bostadssegregation

Konsekvenser i familje- och samhällsperspektiv

Abstract

Trots en tydlig politisk intention om motsatsen har andelen flyktingar och invandrare under 1990-talet ökat mycket mer i vissa svenska bostadsområden än i andra. Det segregerade boendet innebär emellertid inte enbart nackdelar. En del flyktingföräldrar bedömer att närhet till landsmän och anhöriga är en viktig hälsofrämjande faktor som gynnar såväl barnens som deras eget välbefinnande. Flyktingföräldrars syn på vad som är bäst för barnen och dem själva kan lätt komma i konflikt med svenska myndigheters sätt att verka för de övergripande integrationsmålen. Ett mångkulturellt samhälle ställer krav på att de samhällsinstitutioner som har till uppgift att stödja och samverka med föräldrar om barnens bästa har förståelse för de skiftande behov och värderingar olika flykting- och invandrarföräldrar har. Ett exempel är hur förutsättningarna för barnhälsovårdens arbete förändras när andelen flykting- och invandrar­familjer ökar i ett bostadsområde.