Skall morgondagens läkare inte ha en roll i folkhälsoarbetet?

Abstract

Inte mindre än fyra aktuella dokument pekar på vikten av folkhälsokunskap hos alla läkare. Högskoleförordningen framhåller detta i sitt avsnitt om läkarutbildning. En aktuell rapport från Högskoleverket om utvärdering av alla landets läkarutbildningar anger att - med undantag av Linköping - det finns stora brister om förebyggande arbete i läkarutbildningen. Läkarförbundet har också i sitt program om läkarens medverkan i det förebyggande arbetet betonat vikten av god utbildning i ämnet. Slutligen har det i en av underlagsrapporterna till Nationella Folkhäl­sokommitten framhållits, att folkhälsovetenskapen är bristfällig i den svenska grundutbildningen till läkare. I den rapporten föreslås en nationell översyn av folkhälsoinslagen i läkarutbild­ningen. En internationell jämförelse ger vid handen att det satsas på prevention i ett befolknings-­ och samhällsperspektiven i en helt annan omfattning i många andra länders läkarutbildningar. Denna artikel utgörs av ett remissyttrande hösten 1999 om ny studieplan för läkarutbild­ningen vid Karolinska Institutet. I yttrandet framförs vilka krav man bör ställa på de folk­hälsokunskaper som alla läkare bör erhålla i sin grundutbildning. Exempel på sådana kunska­per är värdegrunden i WHO:s Hälsa för alla-mål, förmåga att tillämpa ett befolkningsperspektiv som komplement till individperspektivet i hela läkargärningen, grundläggande epidemiologi­ ska begrepp och metoder samt hälsoekonomi liksom kunskaper om hela samhällsstruktur­ens inklusive miljöns betydelse både som riskfaktorer för ohälsa och stödjande miljö för hälsa. Remissyttrandet till Karolinska Institutet (Kl) och denna artikel har författats av en arbets­grupp utsedd av Kl:s institution för folkhälsovetenskap med följande deltagare: