lnter-disciplinärt samarbete inom familjeforskning

Abstract

Att använda frågeformulär som forskningsmetod har såväl för- som nackdelar. Bland förde­larna kan nämnas att stora grupper kan besvara frågor. Nackdelarna är att konstruktionen av formuläret samt valet av statistisk metod för bearbetning är avgörande för undersökningens kvalitet och tillförlitlighet. Inom forskningsprojektet "Föräldrar till barn med tillväxtavvikelser'' används bland annat föräldra-självskattningsformuläret Family Adaptability Cohesion Evaluation Scales (FACES). Formuläret valdes för att det mäter sammanhållning och anpass­ning som utgör centrala fenomen i familjelivet, det har en systemteoretisk förankring samt är internationellt etablerat. Däremot var inte formuläret anpassat för svenska förhållanden och den rekommenderade statistiska analysen var inte relevant för bearbetning av data från frå­geformulär.
För att vidareutveckla formuläret påbörjades ett interdisciplinärt samarbete mellan socionom Mikaela Starke och biostatistiker Elisabeth Svensson. Detta samarbete innebar att se­naste forskningsresultat inom statistisk metodutveckling kunde tillämpas direkt på forskning i ämnet socialt arbete. Syftet med denna rapport är att beskriva en del av detta forsknings­samarbete genom att ge exempel på den statistiska bearbetning som har genomförts av FACES 111. Två pappor används som exempel, de har samma resultat på variabeln anpass­ning då den traditionella bearbetning av FACES 111 användes men de skiljer sig åt när vår klassificering används. Det kan betyda att det med en relevant statistisk bearbetning ges en tolkningsbar urskiljning av föräldrars uppfattning av sammanhållning och anpassning i famil­jen