Regnbågsmodellen som ett pedagogiskt verktyg för förståelse av determinanter för hälsa och stöd vid arbete för jämlik hälsa

Författare

  • Oliver Dyar Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet
  • Bo Haglund Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, Stockholm
  • Margareta Kristensson Medicinska fakulteten, Linköpings universitet

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v101i4-6.33268

Nyckelord:

Hälsans bestämningsfaktorer, Socialmedicin, Modell

Abstract

Födelsen av regnbågsmodell, som använts för att underlätta förståelse av vad som påverkar hälsa och sjukdom, formulerades i sanden i en trädgård i Köpenhamn på 1970 – talet. I Skaraborgs Hälsoplan 1970 beskrevs detta svåröverskådliga problemområde i en enkel symbol, nämligen tre koncentriska cirklar, varav den innersta betecknade den enskilde och hans hälsoproblem, den mellersta närmiljön och dess hälsorisker och den yttersta som stöd för samhällsmiljön i stort. Hälsoplanens dimensioner bygger på en cirkelmodell (The Concentric Zone Model) som publicerades redan år 1925 av sociologen Burgess inom Chicagoskolan. Regnbågsmodellen utvecklades sedan i läroböcker från Studentlitteratur i Samhällsmedicin och Folkhälsovetenskap under 1980 talet. Den svenska modellen kallad Haglund & Svanström översattes till engelska och spreds från 1990 talets början internationellt under namnet Dahlgren & Whitehead - modellen. Regnbågsmodellen fick 2015 en utmärkelse som en av de viktigaste samhällsvetenskapliga innovationerna under de senaste 50 åren av ett Samhällsvetenskapligt råd i Storbrittanien. Under de senaste åren har det kommit ett ökande antal förslag på revideringar av regnbågsmodellen i den internationella vetenskapliga litteraturen. I Sverige har regnbågsmodellen vidareutvecklats som ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet främst av Östgötakommissions arbete 2012 - 2014 för att påverka den ojämlika hälsan i Östergötland. De nya kunskaper, om ojämlikheten i hälsa samt dess orsaker som tillkommit sedan regnbågsmodellen presenterades på 1970-talet integrerades i en uppdaterad regnbågsmodell. Två kolumner adderades; en med individens socioekonomiska status och en med psykologiska resurser samt ett hjärta i centrum som symbol för att illustrera psykobiologiska sårbarhetsmekanismer.

Författarbiografier

Oliver Dyar, Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet

Oliver Dyar, adjunkt vid Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap,
Uppsala universitet.

Bo Haglund, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, Stockholm

Bo J A Haglund, professor emeritus vid Institutionen för global folkhälsa,
Karolinska Institutet, Stockholm.

Margareta Kristensson, Medicinska fakulteten, Linköpings universitet

Margareta Kristenson, professor emerita i socialmedicin och folkhälsovetenskap,
Medicinska fakulteten, Linköpings universitet.

Downloads

Publicerad

2025-01-16

Referera så här

Dyar, O., Haglund, B., & Kristensson, M. (2025). Regnbågsmodellen som ett pedagogiskt verktyg för förståelse av determinanter för hälsa och stöd vid arbete för jämlik hälsa. Socialmedicinsk Tidskrift, 101(4-6), 616–628. https://doi.org/10.62607/smt.v101i4-6.33268

Nummer

Sektion

Tema: Socialmedicinsk tidskrift 100 år

Mest lästa artiklar av samma författare

1 2 3 > >> 

Liknande artiklar

<< < 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.