I spåren av 90-talskris och coronapandemi: Ökad ekonomisk stress och psykisk ohälsa bland unga?
Nyckelord:
Ungdomar, psykisk hälsa, coronapandemi, ekonomisk stress, ekonomisk krisAbstract
Sammanfattning
Erfarenheterna från 1990-talets ekonomiska kris i Sverige ger en bild av vilka utmaningar som kan förväntas som en konsekvens av coronapandemin i form av risk för ökad ekonomisk stress och psykisk ohälsa bland unga. Syftet med artikeln är att studera ekonomisk stress som en sannolik men ännu inte kausalt styrkt förklaring till ökad psykisk ohälsa bland unga i Sverige.
Syntetisering av resultat från tre svenska originalstudier formerar en indiciekedja som indikerar att 1990-talets ökade psykiska ohälsa bland unga i Sverige med sannolikhet kan härledas till ökad ekonomisk stress. Nu som då riskerar ungdomars psykiska hälsa att försämras när deras föräldrar blir arbetslösa och när möjligheterna att få ett eget arbete minskar. Den rådande negativa trenden för ungas psykiska hälsa kan därmed komma att förstärkas.
Abstract
The experiences from the 1990’s economic recession in Sweden indicate major challenges in the wake of the coronavirus pandemic due to an increased risk of economic stress and mental health problems. The purpose is to study economic stress as a likely but not yet causally proven explanation of increasing mental health problems among young people in Sweden.
By synthesising results from three Swedish original studies a solid circumstantial chain was formed which indicates that the deteriorated mental health during the 1990’s among young people in Sweden was likely caused by increasing economic stress. Now as then, there is a risk that adolescents’ mental health will deteriorate when their parents become unemployed and when it gets more difficult for the adolescents themselves to get a job. Hence, the negative trend of young people’s mental health may be intensified.
Downloads
Publicerad
Referera så här
Nummer
Sektion
Licens
Författare till innehåll publicerat i SMT behåller upphovsrätten till sina verk.