Mellan fascination och fruktan –Hur vild natur i urban miljö påverkar hälsa och välbefinnande

Abstract

Hur grönstrukturer bidrar till städers livskvalitet är ett ämne som har fått ökad uppmärksamhet den senaste tiden. Den här artikeln fokuserar på det specifika värdet av mer vildmarksområden inom stadsmiljön, då dessa har befunnits inta en speciell roll i detta sammanhang. Forskning visar bland annat att, trots att vildmark kan ha en viss negativ influens, bör den uppmärksammas och värderas i termer av transcendentala och översinnliga upplevelser. Vildmarken skapar också en förankring till naturen och naturens processer, åstadkommer personlig utveckling, bidrar till stressåterhämtning samt utgör en fristad i tillvaron. Mer interdisciplinär forskning är nödvändig för att förstå och kartlägga mekanismerna bakom sambanden mellan urban vildmark och hälsa. Landskapsarkitekter och stadsplanerare bör inkludera den vilda aspekten när de utvecklar stadens grönstrukturer.

The contributions of urban green spaces to the quality of life have gained increasing attention. This article focuses on the role of wilderness areas within wider urban green structures, as wilderness has been found to have specific impacts on our health and wellbeing. Research shows, for example, that although wilderness can have negative impacts and connotations, it primarily should be appreciated in terms of encouraging transcendent experiences, keeping us in touch with nature and natural processes, encouraging personal development and play, acting as a refuge, and encouraging stress restoration. More interdisciplinary research is needed to understand the mechanisms behind wilderness-health relations. Planners need to include urban wilderness areas in the development of urban green structures.

A complete English language version of this paper is found at pp. 289-295, see here