Gröna miljöer och hälsa - hur mäter man effekterna?

Författare

  • Jonas Björk

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v89i3.43544

Nyckelord:

omgivningsmiljö, grönska, epidemiologi, metodologiska aspekter, studiedesign

Abstract

I denna översiktsartikel diskuteras vanligt förekommande angreppssätt för att studera samband mellan gröna omgivningsmiljöer och hälsa. Tvärsnitts- och ekologiska undersökningar används fortfarande ofta trots uppenbara begränsningar med dessa studieupplägg. Experimentella studier kan bidra med viktig kunskap, men är i allmänhet små och inriktade på akuta fysiologiska effekter. Storskaliga epidemiologiska uppföljningar över längre tid bör därför uppmuntras. Kohorter av enkätdeltagare kan etableras, eventuellt i anslutning till hälsoundersökningar, och sedan följas över tiden med avseende på hälsa, sjukdom, läkemedelsanvändning och vårdkonsumtion. Kohortmedlemmarnas omgivningsmiljöer kartläggs och bedöms med hjälp av data över markanvändning. I kartläggningen ska inte bara grönytornas storlek bedömas, utan även kvalitetsaspekter vägas in. Validerade frågeinstrument för deltagarnas egna upplevelser av grönytorna i området kan användas som komplement.

Författarbiografi

Jonas Björk

Docent i epidemiologisk metodik vid Lunds universitet och biträdande koordinator för forskarnätverket SIMSAM EarlyLife finansierat av VR

FoU-centrum Skåne, Skånes Universitetssjukhus i Lund, SE-221 85 Lund, Sverige.

Downloads

Publicerad

2012-08-24

Referera så här

Björk, J. (2012). Gröna miljöer och hälsa - hur mäter man effekterna?. Socialmedicinsk Tidskrift, 89(3), 217–223. https://doi.org/10.62607/smt.v89i3.43544

Nummer

Sektion

Tema: Natur och hälsa

Liknande artiklar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > >> 

Du kanske också starta en avancerad sökning efter liknande artiklar för den här artikeln.