Integration mot ohälsa.Äldre iranska kvinnor i Malmö.

Abstract

Utgångspunkten i den här artikeln är den informella omsorgsverksamhet som under ett par år har bedrivits av den lokala iransk-svenska föreningen i Malmö. I studien fokuseras ett antal äldre kvinnor som deltagit i verksamheten. I deras berättelser om ensamhet, bristande hälsa och längtan efter en integration i det svenska samhället får vi en bild som går tvärtemot en rad generella antaganden om äldre invandrare som passiva förvaltare av kulturella särdrag.

This article aim at studying how a number of late-in-life Iranian female migrants relate their everyday life with improvised day-center care activities, organized by an Iranian-Swedish association in Malmö. Their narratives of loneliness, faltering health and urging for integration in the Swedish society, reflect an image that contrast the common generalizing assumptions of elderly migrants as passive bearers of cultural characteristics.