Utveckling som mål och måttstock. Om barnhälsovårdens fyraårskontroller.

Abstract

Barnavårdscentralen är inte någon neutral vetenskaplig medicinsk institution utan kan också förstås som en plats där kulturella föreställningar om det normala och önskvärda skapas, kommuniceras och reproduceras. I den här artikeln diskuteras, med utgångspunkt i både historiskt och samtida material om barnhälsovårdens utvecklingskontroller, hur det gick till när den så kallade fyraårskontrollen infördes. Hur utvecklingspsykologiska teorier om barnet gavs medicinsk, samhällelig och politisk legitimitet i samband med framväxten av välfärdsstaten. En central frågeställning är om vi idag överhuvudtaget kan förstå barns utveckling utanför det utvecklingspsykologiska vetande som etablerades under 1900-talet?

The Swedish child health care system is not a neutral medical institution. It might be thought of as a place where cultural notions concerning the normal and desired are formed, communicated and reproduced. In using both historical and contemporary data regarding the developmental controls arranged by the national child health centres, this article discusses how the introduction of the four-year-olds’ developmental assessments were established. How theories about the child grounded in developmental psychology was given medical, societal and political legitimacy in connection with the establishing of the welfare state. A central theme of the article is whether we in our time can comprehend children’s development other than within the framework of developmental psychology established during the 1900’s.