Stödjande miljöer för hälsa - ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet

Abstract

Sedan Ottawakonferensen 1986 har begreppet Stödjande miljöer för hälsa utvecklats till en av nyckelstrategierna för hälsofrämjande arbete. Sambandet mellan miljö och hälsa fick då en ny ekologisk dimension, men det var först vid världs­hälsokonferensen i Sundsvall 1991 som praktiskt användbara definitioner utvecklades. Det innefat­tar var människor bor, deras lokalsamhälle, deras hem, där de leker, lär, arbetar och älskar. Arbete med stödjande miljöer flyttar fokus dels från sjukdomstänkande till hälsotänkande, dels från fö­rebyggande arbete baserat på risktänkande till hälsofrämjande möjligheter på vardagsarenor. Det unika med Sundsvallskonferensen var att den internationella miljörörelesen med Brundtlands­raporten om "Vår gemensamma framtid" knöts samman med hälsorörelsens mål om "Hälsa för alla till år 2000". Resultatet från Sundsvalls kon­ferensen utgjorde en av hörnstenarna i "Agenda 21" vid miljökonferensen i Rio, där betoningen på människans hälsa och dess relation till miljön lyf­tes fram som en av portalparagraferna. Ett annat resultat från Sundsvallskonferensen var utveck­lingen av en Handbok för att skapa stödjande mil­jöer för hälsa, "We Can Do It!". I handboken pre­senteras dels en modell för att analysera viktiga strategier i hälsofrämjande arbete - the Health Promotion Strategy Analysis Model (HELPSAM) och dels presenteras en modell med steg vid ge­nomförandet av program för att skapa stödjande miljöer för hälsa. Modellernas framväxt är resul­tatet av analyser av ca 1.500 fall eller erfarenhe­ter av praktiskt hälsofrämjande arbete.