Finns en konflikt mellan arbetstid, hälsa och välfärd?

Abstract

Familjernas sammanlagda bruttoarbetstid har i Sverige ökat kraftigt. Mellan 1950 och 1980 har den nästan fördubblats. Men den är ojämnt fördelad mel­lan könen. Idén om åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta timmars sömn gäller för mycket få. Års­ arbetstiden har däremot sjunkit från ca 3.000 timmar vid sekelskiftet till 1.500 timmar idag. Men de är ojämnt fördelade över livscykeln. Totalt sett lönearbetar vi endast 6-7% av vår livstid. Merparten av detta lön­earbete infaller just vid den fas i livet när vi också är småbarnsföräldrar. Produktion och reproduktion sam­manfaller med åtföljande tidspress som resultat. Tids­användningen ser helt olika ut för män och kvinnor och utfallet i hälsopåverkan är också olika. Anmärk­ningsvärt lite forskning finns om förhållandet mellan arbetstid och hälsa. Hittills har arbetstidsanalyser mest varit en fråga för ekonomer och politiker, det är hög tid att de långsiktiga hälsoeffekterna också inte­greras i de analyser som ligger till grund för framti­dens arbete