Anhörigas problem och behov vid vård av långvarigt sjuka i hemmet

Abstract

Fram till år 2000 beräknas antalet personer som är 80 år och äldre öka med 85.000 (Renard 1987). Med stigande ålder ökar behovet av hjälpinsatser. Ett vik­tigt mål i äldreomsorgen är att så många som möjligt skall ha förutsättningar att bo kvar hemma. Drygt hälf­ten av de närmare 43.000 personer, många av dem äldre, som får hemsjukvård, vårdas av anhöriga (Jansson 1986). Hittills har man föga uppmärksam­mat de stora insatser som görs av anhöriga som vår­dar sjuka hemma. På senare tid har man dock inom öppen och sluten vård uppmärksammat betydelsen av anhörigas delaktighet. De få undersökningar som gjorts visar emellertid att stödet till anhöriga ofta är otillräckligt (Renard 1987, Saveman et al 1987, Löfgren 1989) med en påföljd att de har svårigheter att orka med sina vårduppgifter och i stället riskerar att själva bli i behov av vård. Sjukgymnasten fyller en viktig funktion inte endast i rehabiliteringen av den sjuka utan också i stödjandet av den anhöriga.