Sysselsättning och reaktioner efter en fabriksnedläggelse

Författare

  • Christer Gunnarsson
  • James Winoy

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v70i5.54291

Abstract

År 1982 lades massafabriken i Köpmanholmen ner och 575 anställda fick söka ny sysselsättning. Många lyckades snart få ett nytt arbete, några blev pensionerade men en tredjedel var fortfarande ar­betslösa ett år efter nedläggningen. De som inte kunde få ett fast arbete tvingades ofta till kortare pe­rioder av arbete, arbetslöshet, beredskapsarbete eller AMS. De starkaste känslomässiga reaktioner­na finns just efter nedläggningen och minskar sedan efterhand, men är beroende på hur man tror att man kan få nytt arbete. De känslomässiga reaktionerna samvarierar med medicinska symtom. Kvinnor, personer med låg yrkesstatus och de med tidigare arbetslöhetserfarenhet reagerar starkast. De som pensioneras uppvisar få negativa reaktioner.

Författarbiografier

Christer Gunnarsson

Christer Gunnarsson är primärvårdsöverläkare i Örnsköldsvik, James Winoy är planeringssekrete­rare vid Jämtlands läns landsting.

James Winoy

Christer Gunnarsson är primärvårdsöverläkare i Örnsköldsvik, James Winoy är planeringssekrete­rare vid Jämtlands läns landsting.

Downloads

Publicerad

1993-05-01

Referera så här

Gunnarsson, C., & Winoy, J. (1993). Sysselsättning och reaktioner efter en fabriksnedläggelse. Socialmedicinsk Tidskrift, 70(5), 211–217. https://doi.org/10.62607/smt.v70i5.54291

Nummer

Sektion

Tema: Den nya arbetslösheten