Hälsoekonomiska aspekter på schizofreni

Abstract

Hälso- och sjukvårdens kostnader för schizofrenivården uppgår till ca 2.5 miljarder kr årligen varav merparten gäller den slutna vården. Medräknas indirekta kostnader så uppgår den samhällsekonomiska kostnaden till ca 10 miljarder kr. Beräkningar tyder på att familjens kostnader kan vara dubbelt så stora som hälso- och sjukvårds­kostnaderna.
Ungefär 20 % av de schizofrena patienterna svarar dock ej tillfredsställande på behandlingen. Dessa be­nämns terapirefraktära och har vanligtvis ett stort vårdbe­hov och vistas långa perioder på institution. Hälso- och sjukvårdens kostnader för denna grupp av patienter uppgår till ca 1.8 miljarder kr årligen varav merparten gäller den slutna vården.
Utvecklingstendensen i svensk schizofrenivård är att antalet patienter på mentalsjukhus minskar samtidigt som det sker en ökning på de mera kostnadskrävande klinikerna. Det medför bl a ökade krav på effektiva behandlingsformer och samhällsekonomiska utvär­deringar.
Utifrån ett internationellt perspektiv har det genomförts ytterst få hälsoekonomiska studier av schizofren­ibehandling. Underlaget för slutsatser är därför bräckligt men tyder på att öppenvårdsprogram kan vara samhälls­ekonomiskt försvarbara och att terapeutiska insatser inte kan mäta sig med neuroleptikabehandling avseende behandlingseffekter och kostnader. Ett angeläget om­råde för utvärdering är behandlingsmetoder för terapirefraktära patienter som är hårt drabbade och tar stora samhälleliga resurser i anspråk.