Direkt och indirekt arbetsterapi - två behandlingsstrategier inom psykiatrisk arbetsterapi

Abstract

Artikeln beskriver psykiatrisk arbetsterapi utifrån två behandlingsstrategier. Båda har som yttersta mål att individen ska klara aktiviteterna i sitt dagliga liv (ADL) så självständigt och med så stor livstillfredsställelse som möjligt. Den ena, kallad direkt arbetsterapi, har en uppenbar koppling till ADL genom de aktiviteter som används och den miljö som nyttjas. Det innebär exempelvis att en matlagningssituation utnyttjas för att träna en person till att bättre klara sitt eget kost­håll. Den andra, som benämns indirekt arbetsterapi, syftar till att individen medvetandegör och bearbetar de hinder och problem som finns för ett optimalt fung­erande. Här är sambandet med ADL mer implicit, då de aktivitetssituationer som används i själva behand­lingen kan ha en helt annan karaktär än den ADL­ kapacitet som eftersträvas. En matlagningssituation kan här utnyttjas för att den innehåller aspekter som planering, ansvarstagande och samarbete, förmågor som kanske behövs för att individen ska fungera bättre i en arbetssituation. En psykiatrisk arbets­terapiverksamhet och dess direkta och indirekta behandlingsinslag beskrivs. Betydelsen av att båda formerna av behandling förekommer och att de kom­pletterar varandra till en för patienten viktig helhet poängteras