Mödrahälsovårdens möjligheter att tidigt identifiera psyko­sociala riskgraviditeter

Abstract

Ur en population om totalt 1575 vid Linköpings kommuns sju mödravårdscentraler år 1983 inskrivna gravida kvinnor valdes en sk indexgrupp, omfattande 78 kvinnor med missbruksproblematik, psykisk ohälsa eller speciella sociala omständigheter av be­tydelse för graviditet och föräldraskap. Denna grupp jämfördes med en lika stor s k referensgrupp av kvin­nor helt utan sådan problematik. I jämförelse med referenskvinnorna visade sig indexkvinnorna ha ett större behov av sjukvårdande insatser under gravi­diteten. Fler av indexkvinnornas graviditeter var oplanerade och bedömdes av obstetriker som kom­plicerade. Beträffande graviditetslängd, förlossnings­sätt och nyföddhetsdiagnoser hos barnen förelåg inga skillnader mellan grupperna. I somatiskt avseende var index- och referensbarnen således jämförbara vid födelsen. När barnen var 18 månader gamla vi­ sade dock indexbarnen oftare än referensbarnen en avvikande språk- och viktutveckling. Vid 4 år ansågs psykomotoriska utvecklingsavvikelser föreligga hos 41% av indexbarnen men hos endast 1% av referens­barnen. Studien tyder på att man med de använda operationella kriterierna lyckats identifiera samtliga mödrar med här avsedd typ av psykosocial proble­matik på ett tidigt stadium. Författarna rekommende­rar en närmare integration av mödra- och barn­hälsovårdens och den sociala barnavårdens verk­samhet för att en ogynnsam utveckling hos barnen skall kunna förebyggas och motverkas.