Läkemedelsepidemiologi

Abstract

Läkemedelsepidemiologisk metodik har blivit ett viktigt komplement till sedvanliga farmakologiska och kliniska metoder för värdering av läkemedelseffekter och bieffekter. Aggregerade data över för­säljning och förskrivning av läkemedel ger en god bild av läkemedelsanvändningen i Sverige, uppde­lad på ålder, kön och diagnos. Med uppgifter från biverknings-, cancer-, missbildnings- och patient­register har dessa aggregerade data kunnat använ­das i hypotesgenererande studier. Hypotestestan­de läkemedelsepidemiologiska studier fordrar dock oftast att sjukdomsförekomsten kan relateras till lä­kemedelsanvändningen på individnivå. Receptre­gistrering i definierade delar av befolkningen i Sveri­ge (Jämtland/Tierp) på individnivå har skapat goda förutsättningar för att genomföra "recordlinkage" studier med läkemedel, dvs att på individnivå koppla läkemedelsutköp till befintliga diagnosregister från sluten vård. Med avidentfinierat material kan sedan läkemedelsepidemiologiska och hälsoeko­nomiska analyser ske på andra platser. I epidemio­logiska undersökningar är "datafångsten" det mest kritiska elementet. Via Apoteksbolagets terminal­system har vi i Sverige högsta tänkbara kvalitet på primärmaterialet (recepten) för läkemedelsepide­miologiska studier och möjligheter att skapa till­räckliga befolkningsunderlag (miljoner) för att kun­na täcka behovet för de flesta frågeställningar med läkemedel. Då få andra länder har lika goda förut­sättningar att med teknik och kunnande öka säker­heten vid användningen av läkemedel är det angeläget att Sverige bidrar med att göra en insats i ett internationellt samarbete av stort intresse för såväl i- som u-länder. För att öka säkerheten och rationa­liteten vid användningen av läkemedel i Sverige av­vaktas nu förslag från den av regeringen tillsatta "Utredningen om ett centrum för läkemedelsepide­milogi och utveckling av läkemedelsterapier" (GULT) (Dir.1990:72)1992.