Effekter av missbruksbehandling enligt Minnesotamodellen

Uppföljning av patienter som genomgått behandling vid Provita/Bellevue behandlingshem

Abstract

I en utvärdering av behandlingshemmet Provita/ Bellevue följdes 100 patienter upp som deltagit i ett behandlingsprogram för missbruksproblem. Syftet med undersökningen var att beskriva patientgrup­pen före behandling, ta reda på hur behandlingsmå­len uppnåtts ett år efter behandling samt att ta reda på för vilka patientgrupper behandlingen varit mer eller mindre framgångsrik.

Patienterna uppvisade en relativt stabil social situation före behandlingen där missbruket i allmän­het inte fått allvarliga sociala konsekvenser. För 3/4 var detta den första behandlingshemsvistelsen för missbruksproblem. Av de 96 personer som slutli­gen ingick i uppföljningen besvarade 65 personer frågeformuläret. Av dessa uppgav 21 (32 %) att de inte druckit vid något tillfälle efter avslutad behand­ling. Vid en sammanvägd bedömning av missbruks­situationen och med hänsyn tagen till bortfallet ha­ de totalt 44 % förbättrat dryckesmönster och 43 % hade förbättrad psykisk och social funktionsförmå­ga ett år efter behandling. Sämst resultat noterades för yngre personer, de som var utan arbete/bostad, ensamstående samt personer med dåligt socialt stöd. Även tidigare studier har påvisat dessa grup­pers svårigheter att genomföra framgångsrik reha­bilitering, varför vården för dessa särskilt bör upp­märksammas. Upprepad likartad vård har inte visat sig meningsfull. Ett sätt att hitta rätt vårdform kan vara att mer systematiskt "matcha" patienter till oli­ka behandlingsalternativ.

Marianne Parmander är socionom och Peter Alle­beck docent i socialmedicin, bägge vid Samhälls­medicinska enheten, Huddinge sjukhus.