Folkhälsoarbete är förändringsarbete — från diagnos till åtgärder

Abstract

Folkhälsoarbetet är i grunden ett socialt förändringsarbete. Tre frågeställningar av stor betydelse för framtida folkhälsa och som diskuteras i detta temanummer är; 1/ samhällsdiagnosens roll; 2/ betydelsen av att utgå från människors egenförmåga och aktiva deltagande i program som avser att åstadkomma bättre hälsa, samt 3/ forskningens villkor och inriktning inom folkhälsoarbetet.

Under 1980-talet har det kommit flera läroböcker som beskriver teorier och metoder för utvärdering av prevention och hälsofrämjande arbete (2, 6, 15). Utmaningen inför 90-talet inom området är att besvara frågor som ger förståel­se av hur förändring äger rum. Varför lyckas förändringsarbete i viss miljö? Vilka erfarenheter kan upprepas på många platser? Hur kan metoder för förändrings­arbete göras ännu effektivare? Samhällsdiagnsostik har således utvecklats som ett viktigt instrument i folk­hälsoarbetet. Men för att beskrivningen av befolkningen och dess livsvillkor skall kunna användas som en katalysator i förändringsarbetet måste arbetet byggas på människors egenförmåga och aktiva deltagande.