Om sociala nätverk och hälsa

Abstract

I litteraturen pågår en intensiv debatt om vad det är som gör att nätverkstillhörighet har gynnsam­ma effekter på hälsa, sjukdomsrisker, tillfrisknan­de, överlevnad och välbefinnande. I ett läge av knappa resurser letar beslutfattare efter informella sektorer eller vårdreserver som kan fullgöra de uppgifter som blir en sviktande välfärdsorganisation övermäktiga. Att överlämna ansvaret för vård av gamla och sjuka till sådana vårdnätverk har både goda och dåliga sidor. De fungerar inte bara hälsobefrämjande, utan också i vissa fall förtryckande. Det kan emellertid vara svårt att upprätthålla nätverk över långa tidsperi­oder i ett samhälle där de flesta vuxna yrkesar­betar, vilket innebär brist på tid för aktiviteter utanför det egna hushållet. En urbanisering och omflyttning skapar avstånd och orsakar tidskrä­vande pendling till arbetsplatserna. En viktig frå­ga är hur man kan stärka de gemenskaper som finns och som riskerar att förstöras.

Artikeln skrivs inom ramen för det av Riksban­kens jubileumsfond stödda projektet "Organiza­tions, social networks and professionalization in home care and home health care delivery", RJ 88/78.