Kropp och själ i svensk medicin — en dubbelbottnad historia

Abstract

I den svenska medicinen och särskilt psykiatrin har under det senaste seklet funnits en stark motsättning mellan ett somatiskt - naturveten­ skapligt och ett psykologiskt - psykoterapeu­tiskt betraktelsesätt. Mellan de två traditionerna har rått en kraftig obalans. Det sistnämnda synsättet har företrätts endast av en försvinnande minoritet inom läkarkåren. De var utestängda från den akademiska medicinen och den offent­liga vården och hänvisade till privat verksam­het. Ändå sökte de gång på gång att väcka de­batt kring dessa spörsmål. En sammansmält­ning av de båda idétraditionerna har börjat först i vår egen tid. Uppsatsen tecknar konturerna i detta skeende och pekar på några orsaksfakto­rer i motsättningen.
Framställningen bygger i huvudsak på en just avslutad avhandling i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet om psykoanalysens mottagande i svensk medicin och kulturliv ca 1900-1925.