Självtillfogade dödsfall bland unga i Malmö 1974-79

lncidens samt karakteristik av hög- och lågriskområden

Författare

  • Annika Brorsson
  • Lars Jan­zon

DOI:

https://doi.org/10.62607/smt.v62i2-3.58001

Abstract

Denna artikel visar hur dödsorsaksregistret i kombination med folk- och bostadsräkningen kan användas för att i ett avgränsat geografiskt område identifiera faktorer som är relaterade till hög förekomst av självtillfogad död bland unga. I planeringen av hälso- och sjukvårdsinsatser, liksom förebyggande åtgärder från socialtjäns­ten och övrig samhällsplanering, är det viktigt att ha rutiner för att identifiera områden och befolkningsgrupper där det är speciellt angelä­get med insatser. Att förhindra självtillfogad skada och död bland unga måste anses som en angelägen uppgift. Författarna visar hur regis­termetodik kan användas i det syftet och påpe­kar att primärvården bör kunna ges en mer be­tydande roll i övervakning av dödlighet och dödsorsaksmönster på lokal nivå.

Författarbiografier

Annika Brorsson

Annika Brorsson, underläkare, och Lars Jan­zon, docent, är verksamma vid institutionen för klinisk samhällsmedicin, Malmö allmänna sjuk­hus.

Lars Jan­zon

Annika Brorsson, underläkare, och Lars Jan­zon, docent, är verksamma vid institutionen för klinisk samhällsmedicin, Malmö allmänna sjuk­hus.

Downloads

Publicerad

1985-03-01

Referera så här

Brorsson, A., & Jan­zon, L. (1985). Självtillfogade dödsfall bland unga i Malmö 1974-79: lncidens samt karakteristik av hög- och lågriskområden. Socialmedicinsk Tidskrift, 62(2-3), 64. https://doi.org/10.62607/smt.v62i2-3.58001

Nummer

Sektion

Tema: Register