Organisationsteoretiska perspektiv på sjukvården

Abstract

De organisationsteorier som påverkat sjukvår­dens utveckling har präglats av industriella prin­ciper som framför allt gått ut på att ta tillvara specialiseringens och stordriftens fördelar. Det­ta har krävt en långtgående formalisering, stan­dardisering och centralisering och lett till en by­råkratisk organisation. Detta har med tiden gjort det allt svårare att anpassa verksamheterna till patienterna och deras behov. Den byråkratiska organisationen har därför inom sjukvården, lik­som på andra håll, blivit utsatt för en växande kritik. En ny teoribildning har emellertid vuxit fram där man ser organisationer mer i relation till den situation de är verksamma inom. Forsk­ningen har visat att serviceorganisationer och professionella organisationer kräver en orga­nisk struktur, byggd på en långtgående decen­tralisering av ansvar och befogenheter. Med detta kan man uppnå "smådriftens fördelar" i form av informella kontakter och kommunika­tioner.
De allvarligaste hindren för sjukvårdens av­byråkratisering ligger i att ett industriellt organi­sationstänkande fortfarande dominerar i prakti­ken. Det finns en bristande kunskap om alterna­tiva organisationsformer och en bristande vilja att pröva andra organisationslösningar.