Har hälso- och sjukvården ett ansvar för att förebygga trafikolyckor?

Abstract

Under 1970-talet avled årligen 1 130 personer före 75 års ålder till följd av motorfordonsolyc­kor. Dessa årliga elvahundra dödsfall förlorade ca 38 300 levnadsår före 75 års ålder. Av samtli­ga dödsorsaker svarar motorfordonsolyckor för drygt 7 % av de "förlorade åren" upp till 75 år och drygt 10 % upp till 65 års ålder, vilket be­lyser trafikolyckornas mänskliga och samhälls­ekonomiska betydelse.
Det förebyggande arbetet har dock glädjande nog haft en positiv effekt på trafikdödligheten. Mellan perioderna 1969-1973 och 1974-1978 sjönk antalet "förlorade år" per 1 000 invånare med 12 % för män och 15 % för kvinnor, trots att de totala körsträckorna för motorfordon ökat under hela 1970-talet.
Den nya hälso- och sjukvårdslagen ger lands­tingen ett utökat ansvar för att främja hälsan hos hela befolkningen. Insatser av förebyggan­de karaktär får därför större betydelse än hittills. Frågan är vilken roll hälso- och sjukvården kan och bör spela i arbetet med att förebygga trafik­olyckor?
Måns Rosén, utredare på Spri (Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut), anser i denna artikel att den "nya" rollen för landsting­en i stor utsträckning är en fråga om att samla in och föra ut den kunskap som finns i sjukvården om orsaker till och konsekvenser av trafikolyc­kor.