Geografiska metoder inom socialmedicinsk forskning

Abstract

Geografiska metoder förknippas vanligen med att material presenteras och analyseras med hjälp av kartor. Inom epidemiologin finns det gamla traditioner att använda karteringar för att bidra till förståelsen av lösningen av medicinska problemställningar. Ett klassiskt exempel på detta är Snows undersökning av kolerafall i London.
Under senare år har utvecklats nya metoder som underlättar och förbättrar möjligheterna att använda ett geografiskt angreppssätt. De nya metoderna bygger på att varje individ i den stu­derade populationen är entydigt lägesbestämd med koordinater. Med koordinatmetoden kom­mer vi att bli oberoende av de administrativa gränser som vanligen används på tex kommun eller församlingsnivå. Möjligheten att använda koordinater vid studier torde vara unika för Sve­rige.
Bengt Haglund, verksam som forskningsas­sistent vid Socialmedicinska institutionen, Aka­demiska sjukhuset, Uppsala, beskriver i en över­sikt, presenterad vid socialmedicinska vårmötet i Örebro i mars 1982, geografiska metodernas användning inom socialmedicinsk forskning.