Sundhetspolitik og lokal samfundsmedicin

- en kritisk analyse af den primaere sundhedstjeneste på baggrund af erfaringer fra Naestved­ projekterne.

Abstract

Från att ha varit en privat- och familjeangelä­genhet har sjukdom och hälsa i ökande grad blivit en samhällsekonomisk angelägenhet.
Samhällsproblemet "sjukdom" uppfattas fortfarande som somatiska, psykiska och be­teendemässiga problem eller handikapp hos enskilda individer.
Den strukturella uppbyggnaden av såväl pri­mär- som sekundärvård är konstruerad för att behandla individuella hälsoproblem med indi­vidinriktade åtgärder. Det är de professionella grupperna inom hälso- och sjukvården som de­finierar vilka problem som är relevanta att arbe­ta med och vilka (be)handlingar som erbjudes användarna inom det auktoriserade systemet.
Det har under 1970-talet varit en stark tillväxt av antalet alternativa behandlare och lokala intresseföreningar (hälsogrupper) i frisk- och hälsovård. Dessa tendenser kan delvis ses som ett återinförande av tjänster inom hälso- och sjukvård i privatekonomisk regi, delvis betingat av upplevd otillfredsställelse med den offentliga sjukvården. Artikeln diskuterar orsaker till och konsekvenser av denna tendens.
Hälsoväsendets rätt att definiera mål och me­del bygger på ett antagande om att det existerar en intressegemenskap mellan professionella hälsoarbetare, politiker, administratörer och ut­nyttjare av hälso- och sjukvård. Undersöknings­resultaten som presenteras i artikeln motsätter sig rimligheten av ett sådant generellt antagan­de.