Temaledare: Storstadsungdomars syn på tillvaron

Abstract

Vad vi här skall söka förmedla är den bild en grupp svenska storstadsung­domar gav av sig själva i intervjuer och frågeformulär under åren 1970-76. Den bilden är givetvis beroende av i vad mån de haft lust, villighet och förmåga att uttala sig om sina känslor, värderingar och beteenden i kontakt med en intervjuare äldre än de själva.
Den här gruppen ungdomar är inte vilken som helst; det är en grupp, slumpmässigt utvald, som vid Kliniken för studium av barns utveckling och hälsa följts från födelsen och upp genom åren till 18 år.
Av de ursprungligen 212 barnen fanns vid 18 år fortfarande 175 (83 %) kvar i studien.
Visserligen är huvudsyftet med den här studien att beakta longitud­inella aspekter och utvecklingsperspektivet, men vi anser att det kan vara av intresse att redovisa det tvärsnittliga materialet från ungdomsåren medan det ännu är aktuellt.