Minskar utvecklingsstörning på grundsärskolenivå i Sverige?

En preliminär rapport

Abstract

De psykiskt utvecklingsstörda utgör den nume­rärt största handikappgruppen bland barn i Sverige. Epidemiologiska data är väsentliga som bakgrund för planering av förebyggande åtgär­der, habiliteringsresurser och integration i sam­hället. Medan data för gravt utvecklingsstörda är väl kända, har betydande osäkerhet rått be­träffande lätt mentalt retarderade. Preliminära resultat från en undersökning i Göteborg röran­de barn födda 1966- 70 pekar mot att frekven­sen lätt mental retardation har minskat i Sveri­ge, att mer än förmodat antal barn har biologis­ka orsaksfaktorer till sin lätta mentala retarda­tion och att en förnyad svensk undersökning av intelligenskvotens aktuella fördelning bland svenska skolbarn är synnerligen angelägen.
Bengt Hagberg är professor i pediatrik vid Östra Sjukhuset i Göteborg, Gudrun Hagberg, forskningsassistent vid Pediatriska kliniken 11, Anna Lewerth, psykolog vid Göteborgs grund­särskola och Ulf Lindberg, skolöverläkare i Gö­teborg.