Det terapeutiske samfunn og jeg-svake pasienter

Noen erfaringer fra Dikemark sykehus,avd. Lien

Abstract

Avdelning Lien är en del av Oslo stads psykiatriska sjukhus, Dikemarks sjukhus. Denna avdelning är organiserad som ett terapeutiskt samhälle. Patienterna är människor med svåra psykiska symtom eller avvikelser. De har ofta kännetecknats av s k jag-svaghet, d v s en bristande känsla av att vara en hel person, av en enhetlig identitet. Jag-svagheten kan ha olika psykologiska och sociala följder. Den kan yttra sig i en bristfällig kontakt med andra människor ända till direkt autism. Den kan resultera i primitiva psykologiska försvarsmekanismer med uttalade tendenser till förnekelse eller projektion o s v. Den kan också yttra sig i en bristfällig kontroll av egna drifter och impulser. Ett viktigt mål i det terapeutiska arbetet på avdelning Lien är att stärka jag-upplevelsen, patienternas identitetskänsla - för att därmed kunna förändra de problem som föreligger i fråga om kontaktsvaghet, primitiva försvars-mekanismer och bristfällig impulskontroll. Nedanstående artikel redovisar hur detta terapeutiska arbete är upplagt. Författaren redogör för avdelningens organisation och behandlings-filosofi. Han beskriver jag-svaghetens olika yttringar. Uppläggningen av det terapeutiska arbetet och vanliga problem vid detsamma redovisas. Förf. kommer vidare in på vilka personliga krav man kan ställa på miljöterapeuter i ett terapeutiskt samhälle. Avslutningsvis analyseras avvägningen mellan det miljöterapeutiska och det individualterapeutiska arbetet - där författaren framhåller att det terapeutiska samhället kan medföra att det blir för lite kontakt med den enskilde individen. Det kan bli en press i riktning mot allt för stor anpassning och konformitet.