Ojämlikheten ökar, och vad gör Sverige?

Abstract

Trots målsättningen att minska ojämlikhet i hälsa har inkomstskillnaden i livslängd de senaste 40 åren ökat i Sverige från 4 till 10 år. De viktigaste orsakerna och mekanismerna är kända: ojämlikhet vad gäller barns tidiga uppväxtvillkor, fysisk arbetsmiljö, tobaksrökning, alkohol och ohälsosam kost.
Politiska och kommersiella drivkrafter ökar på ojämlikheten, med ökad barnfattigdom och ojämlikhet i skolresultat. Strängare regler för förtidspension och höjd pensionsålder ökar ojämlikhet i hälsa bland äldre. Kommersialiseringen av hälso- och sjukvård motverkar en behovsstyrd vård på lika villkor.
Resurser till välfärd måste ökas: kontantstöd till barn i hushåll med relativ fattigdom; ingångsanställningar för arbetslösa i fattigdom; förstärkt arbetsmiljöarbete; öka resurser till hälso- och sjukvården, särskilt primärvård. Detta kan finansieras genom minskade skattefinansierade bidrag till höginkomsttagare samt ett progressivare skattesystem. Resurser kan även sparas samtidigt som en jämlikare vård och hälsa främjas genom att avskaffa LOV, avveckla den vinstdrivna privata vården och förstärka regionernas makt att styra resurser efter behov.