Migration och hälsa – vad vi vet och vad vi gör

Abstract

Merparten av innevånare med flyktingbakgrund i Sverige kommer från länder som präglas av krig och konflikter. Många av dem har utsatts för våld och förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och ångest är hög, både bland vuxna och barn. Idag finns en massiv forskningskunskap om risk- och skyddande faktorer som understryker betydelsen av vad som händer i ankomstlandet efter flykten för möjligheterna till läkning, rehabilitering och integration. Grundläggande faktorer är säkerhet, trygghet, förutsägbarhet och tillit. De nya repressiva lagar och regelverk som nu i snabb takt genomdrivs i Sverige som ett led av Tidöregeringens paradigmskifte på migrationsområdet går emot den evidensbaserade kunskapen om betydelsen av hälsofrämjande insatser och bidrar både till ökad postmigrationsstress med försämrad integration som följd men också till en försämrad folkhälsa.