Om tidöregeringens biståndspolitik – en kritisk granskning

Abstract

Artikeln granskar den svenska biståndspolitiken under den så kallade Tidöregeringen, från 2022 och framåt samt sätter den i relation till trender i det internationella biståndet. Den visar att svensk biståndspolitik är en del av och förstärker de viktigaste globala biståndstrenderna. Biståndet minskar, dess fokus flyttas bort från de mest utsatta och sköra länderna och nya mål för biståndet införs. När biståndet ska bidra till allt fler politikerområden, som främjande av svenska handelsintressen eller migrationspolitik, sker det på bekostnad av arbetet med det som ska vara biståndets huvudsyfte, att hjälpa människor komma ur fattigdom och förtryck. De reformer av biståndet som genomförts sedan 2022 har också lett till negativa konsekvenser för civilsamhällets organisationer, enligt organisationerna själva. Artikeln argumenterar för en biståndspolitik som sätter kampen mot fattigdom och förtryck först och som bygger på respekt för biståndets integritet som en unik källa till utvecklingsfinansiering.