Statistiska synpunkter på de psykogeriatriska sjukdomarnas epidemiologi

Abstract

Förändringarna i befolkningens åldersfördelning och en rad andra demografiska faktorer medför under de närmaste decennierna en avsevärd ökning av anspråken på vårdresurser för det psykogeriatriska klientelet. För en rationell planering behövs adekvata epidemiologiska data beträffande morbiditets-risker samt beträffande prevalens och vårdbehov - med specificering efter diagnos, kön, ålder, bosättning etc. Det är angeläget, att tillgänglig statistisk information utnyttjas vid epidemiologiska undersökningar (val av undersökningsområde, undersökningsperiod etc). Ofta ger indirekta metoder mera tillförlitliga resultat än direkta inventeringar. Ofta är det god undersökningsekonomi att använda på olika sätt selektiva material. Stor uppmärksamhet måste ägnas förekomsten av systematiska "fel" (underregistrering, dröjsmåls- och accelerationseffekter etc); vanligen spelar dessa en väsentligt större roll än slumpvariationer. På det psykogeriatriska området finns redan ett gott underlag för planering, men det fordras mer epidemiologisk-statistisk forskning, enkannerligen för bedömning av behovet att skapa tillfredsställande alternativ till vård på mentalsjukhus.