Tatuerade interner på fångvårdsanstalt - socialmedicinska konsekvenser

Abstract

Tatueringar hos kriminella och prostituerade har varit vanliga sedan gamla tider och har t. o. m. räknats som ett förbrytarens karakteristiska stigmata. Tatueringar hos unga flickor i konflikt med samhället har nyligen för svenska förhållanden visats kunna medföra svårigheter vid resocialisering. Även för män under anstaltsvård kan tatueringar vara ett handikapp, då internen åter skall inpassas i samhället. Detta har nyligen uppmärksammats från amerikansk sida. Tatuerade interner uttrycker ofta önskemål att under sin vistelse på anstalt få sina tatueringar avlägsnade på samhällets bekostnad. Då allt fler interner önskat få sina tatueringar borttagna, har en undersökning gjorts över tatueringsproblemen vid fångvårdsanstalten Härlanda i Göteborg.