Åldrings- och långtidsvårdens kris

Abstract

Sedan flera decennier har de svårigheter hopat sig som vi nu kämpar med inom hela sjukvården. Långtids- och åldringsvårdens utbyggnad utgör den sista sektorn av det reformprogram som statsmakter och huvudmän så länge ägnat sig åt. Med proposition till årets riksdag åsyftar regeringen att genom stimulerande insatser av olika slag åstadkomma en forcering av sjukvårdshuvudmännens och kommunernas aktivitet i fråga om utbyggnad och renovering av långtids- och åldringsvården. Men hindren är många och svårbemästrade samtidigt som hjälpbehovet endast ökar. De insatser som gjorts - de är i vissa hänseenden och på olika platser betydande - har inte räckt till. Och inte ens de bästa av anläggningar kan drivas om det inte finns personal.