Risk för dyrbar felplanering inom sjuk- och hälsovården

Abstract

Det officiella utredningsväsendet har väl aldrig varit i livligare verksamhet ifråga om hälso- och sjukvård och angränsande samhällsområden än under det sista årtiondet. Emellanåt har en utredning knappt hunnit bli färdig innan den passerats av en ny. Dubbelarbete och upprepningar hör till vanligheten. Behovet av samordning och litet sans gör sig alltmer gällande. Genom några av de utredningar som senast blivit färdiga såsom regionsplansutredningen ifråga om den specialiserade sjukvården och utredningarna
rörande läkarbehovet och läkarutbildningen, som färdigställts i stor hast, har åtskilliga väsentliga data och förslag av t. ex. Statens sjukhusutredning och Arbetskraftsutredningen passerats som föråldrade. Många lärdomar och nyttiga slutsatser kunde inhämtas, om hänsyn toges till alla de element som fört fram till dagens situation. Utan tvivel är dessa främst av politisk och ekonomisk natur och sammanhänger med den standardförbättring som förunnats sjuka och hjälpbehövande inom socialvårdsfältet.