Nya lagar för läkare och kvacksalvare

Abstract

De regler som hittills gällt om läkares behörighet och om skydd mot obehörigt utövande av läkekonsten fastställdes år 1915. Den 45 år gamla lagen är numera sliten och bestämmelserna i väsentliga hänseenden så underminerade att en översyn länge varit av nöden. 1915 års behörighetslag har bestått under hela den sjudande utveckling som de medicinska vetenskaperna och läkarkonsten genomgått sista halvseklet. Kvacksalveriet i olika arter och avarter har under tiden utvecklats och icke hindrats av lagens straffbestämmelser. Lekmannakonsten att bota sjuka, som tidigare uppehölls av ett fåtal kloka gubbar och gummor i bygderna, övertogs av en växande och brokig skara yrkesmässigt verksamma kvacksalvare, som alltmer närgånget och pockande gjorde anspråk på allsköns hänsyn. Då den s. k. Kvacksalveriutredningen sedermera fick sina direktiv och avgav sitt betänkande år 1956 rörande "lag om rätt att utöva läkekonsten" var marken väl beredd för ett kärvare ståndpunktstagande till obehörig och osakkunnig sjukvårdsverksamhet.