Sloyd Education for Newly Arrived Students
Challenges and Possibilities
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2024.3.984Keywords:
newly arrived students, multimodalityAbstract
Swedish compulsory schools face challenges in organizing education for newly arrived students and often use practical-aesthetic subjects such as sloyd to mitigate their transition into the school system. This article presents two examples of newly arrived students in the sloyd classroom and explores the interaction, communication, and learning environment that they encounter in this context. This is done through analyzing video recorded material of sloyd lessons with newly arrived students in Years 8–9. The findings highlight that the sloyd classroom environment offers newly arrived students rich multimodal interaction and communication opportunities. Furthermore, the findings show that these students encounter complex and abstract subject-specific content and concepts in situated learning situations. The use of multimodal pedagogy enables newly arrived students to demonstrate their knowledge beyond verbal actions.
References
Allodi, M. W. (2010). The meanings of social climate of learning environments: Some reasons why we do not care about it. Learning Environ Research, 13(2), 89–104. doi: 10.1007/s10984-010-9072-9
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod [Interpretation and reflection: Philosophy of science and qualitative method]. Studentlitteratur.
Andersson, J. (2019). Instruktion av hantverkstekniker i slöjden – fiktiv och konkret handling som kommunikativ resurs [Instruction of craft techniques in sloyd – fictional and concrete action as a communicative resource]. FormAkademisk, 12(1), 1–18. doi: 10.7577/formakademisk.2761
Andersson, J., Brøns Pedersen, L., & Illum, B. (2016). Kommunikation och lärande i slöjdverkstaden [Communication and Learning in the Sloyd Workshop]. TechneA Journal, 23(2), 80–98.
Andersson, J., & Johansson, M. (2017). Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion [Handy, dexterous and skillful – craft knowing in interaction]. Forskning om undervisning och lärande, 5(1), 26–46.
Andersson, A., Lyrenäs, S., & Sidenhag, L. (2015). Nyanlända i skolan [Newly arrived students in school]. Gleerups Utbildning.
Axelsson, M., & Magnusson, U. (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren [Research on multilingualism and knowledge development during the school years]. I K. Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (red.), Flerspråkighet: En forskningsöversikt (s. 247–267). (5:2012). Vetenskapsrådets rapportserie. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ac6/1529480531679/Flerspraakighet_VR_2012.pdf
Berge, B-M. (1992). Gå i lära till lärare: En grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket [Apprenticeship to become a teacher: The induction of a group of women and men into the sloyd teaching profession]. [Doktorsavhandling, Umeå universitet].
Bergendorff, I. (2014). Nyanlända elever i Sverige [Newly arrived students in Sweden]. I G. Kästen-Ebeling & T. Otterup (red.), En bra början – mottagande och introduktion till nyanlända elever (pp. 33–52). Studentlitteratur.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola [Learning and physical environment: A knowledge overview of the interaction between learning and physical environment in preschool and school]. Forskning i fokus. Nr. 25. Myndigheten för skolutveckling. https://byggaskola.se/wp-content/uploads/2016/07/L%C3%A4rande-och-fysisk-milj%C3%B6.pdf
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt över nyanlända elever i den svenska skolan [Newly arrived students and learning: A research overview of newly arrived students in the Swedish school system] (6:2010). Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b5f/1529480533281/Nyanlaenda-och-laerande_VR_2010.pdf
Bunar, N. (2015). Inledning [Introduction]. I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering (pp. 9–36). Natur & Kultur.
Bunar, N., & Juvonen, P. (2021). ‘Not (yet) ready for the mainstream’– Newly arrived migrant students in a separate educational program. Journal of Education Policy, 1–23. doi: 10.1080/02680939.2021.1947527
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education. Routledge.
Cummins, J. (2000). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid [Multilingual students: effective teaching in challenging times]. Natur & Kultur.
Degerfält, I., & Porko-Hudd, M. (2008). Informationsteknik – ett redskap i slöjden [Information technology – A tool in sloyd]. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (pp. 113–123). Lärarförbundets förlag.
de Jong, M. (2005). Rummets magt och magten over rummet i daginstitution og skole [The power of space and the power over space in daycare and school]. I K. Larsen (Red.), Arkitektur, krop och læring (pp. 89–116). Hans Reitzels Förlag.
Due, C., & Riggs, D. (2009). Moving beyond English as a requirement to ”fit in”: Considering refugee and migrant education in South Australia. Refuge, 26(2), 55–64.
Ekström, A. (2008). Kroppsligt lärande i slöjdundervisning [Embodied learning in sloyd education]. I A-L. Rostvall & S. Selander (Red.), Design för lärande (pp. 69-90). Norstedt.
Ekström, A. (2012). Instructional work in textile craft: Studies of interaction, embodiment and the making of objects. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].
Forsberg, E., & Lindberg, V. (2010). Svensk forskning om bedömning – en kartläggning [Swedish research on assessment]. (Vetenskapsrådets rapportserie, 2:2010). Vetenskapsrådet.
Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet [Strengthen the language, strengthen the learning: Language and knowledge development approaches for and with second language students in the classroom]. Hallgren och Fallgren.
Gyllerfelt, E. (2023). Nyanlända elever i slöjdklassrummets lärmiljö [Newly arrived students in the learning environment of the sloyd classroom]. FormAkademisk, 16(1). doi: 10.7577/formakademisk.4952
Hasselskog, P. (2010). Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen [Strategies of teaching sloyd in the classroom]. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/21997/gupea_2077_21997_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Heath, C., Hindmarsh, J., & Luff, P. (2010). Video in qualitative research: analyzing social interaction in everyday life. SAGE.
Hipkiss, A-M. (2014). Klassrummets semiotiska resurser: en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi [The semiotic resources of the classroom: A language didactic study of the school subjects home economics, chemistry, and biology]. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:758753/FULLTEXT01.pdf
Huitfeldt, Å. (2015). Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning [Do I fit in? Newly arrived youths’ encounter with physical education] [Licentiatavhandling, Örebro universitet]. http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:816018/FULLTEXT01.pdf
Illum, B., & Johansson, M. (2009). Vad är tillräckligt mjukt? Kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik [What is soft enough? Cultural socialization and learning in school sloyd practice]. FORMakademisk, 2(1), 69–82. doi: 10.7577/formakademisk.62
Jewitt, C. (2005). Classrooms and the design of pedagogic discourse: A multimodal approach. Cultural & Psychology, 11(3), 309–320. doi: 10.1177/1354067X05055519
Jewitt, C. (2017). Routledge handbook of multimodal analysis. Routledge.
Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan: Hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap [Sloyd practice in school: Hand, thought, communication, and other mediating tools]. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/15749/gupea_2077_15749_3.pdf?sequence=3&isAllowed=y
Johansson, M. (2011). Vad och hur gör de? Att synliggöra lärande i grundskolans slöjdpraktik via videoetnografi och mikroanalys [What and how do they do? Making learning visible in primary school sloyd practice through video ethnography and microanalysis]. TechneA Journal, 18(1), 33–47.
Johansson, M. (2022). Praktiknära slöjdforskning [Practice based sloyd research]. Techne Serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 29(2), 75–95. doi: 10.7577/TechneA.4670
Juvonen, P. (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever [Teachers’ voices on direct placement of newly arrived students]. I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering (pp. 139–176). Natur och Kultur.
Knoblach, H., & Schnettler, B. (2012). Videography: analysing video data as ‘focused’ ethnographic and hermeneutic exercise. Qualitative Research, 12(3), 334–356. doi: 10.1177/146879411436147
Koskinen, A., Seitamaa-Hakkarainen, P., & Hakkarainen, K. (2015). Interaction and embodiment in craft teaching. TechneA Journal, 22(1), 59–72.
Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.
Kress, G., Jewitt, C., Ogborn, J., & Tsatsarelis, C. (2001). Multimodal teaching and learning: The rhetorics of the science classroom. Continuum.
Kress, G., & Sidiropoulou, C. (2008). Klassrumsdesign [Classroom design]. I Rostvall, A-L. & Selander, S. (red.), Design för lärande (pp. 108–117). Norstedst Akademiska förlag.
Lave, J. (1996). Teaching, as learning, in practice. Mind, Culture, and Activity, 3(3), 149–164. doi: 10.1207/s15327884mca0303_2
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge university press.
Lindberg, I. (2017). Ordförrådet en framgångsfaktor [Vocabulary as a success factor]. I Skolverkets Läslyfts-modul ”Från vardagsspråk till ämnesspråk, del 5”. Läs- & skrivportalen. https://larportalen.skolverket.se/#/modul/1-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/029-vardagssprak-amnessprak/del_05/
Lindqvist, E. (2014). Litteracitetsaktiviteter i slöjd och samhällskunskap: Fallstudier av flerspråkiga elevers textanvändning [Literacy activities in sloyd and social studies: Case studies of multilingual students’ text usage]. [Licentiatuppsats, Stockhoms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:752071/FULLTEXT01.pdf
Maapalo, P. (2017). ”Vi rigger til så godt vi kan” – konturer av praksisarktitekturer som muliggjør og hindrer undervisning i materialet tre i kunst- og håndverksfaget i norsk barneskole [We set up as best we can – Contours of practice architectures that enable and hinder teaching in the material wood in the art and crafts subject in norwegian primary school]. Journal for Research in Arts and Sports Education, 1(1), 1–20. doi: 10.23865/jased.v1.520
Nilsson Folke, J. (2017). Lived transitions – Experiences of learning and inclusion among newly arrived students. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1052228/FULLTEXT01.pdf
Rønholt, H. (Red.) (2003). Video i undervisning – observation og analyse [Video in teaching – Observation and analysis]. Institut for Idræt: Hovedland.
SFS 2018:218. (2018). Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning [Act with supplementary provisions to the EU General Data Protection Regulation]. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018-218/
SFS 2010:800. (2010). Skollagen [Education Act] https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/
Sigurdson, E. (2014). Det sitter i väggarna. En studie av trä- och metallslöjdens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden [It’s in the walls: A study of the materiality, masculinity, and embodiments of wood and metal sloyd]. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:760284/FULLTEXT03
Skantze, A. (1989). Vad betyder skolhuset? Skolans fysiska miljö ur elevernas perspektiv studerad i relation till barns och ungdomars utvecklingsuppgifter [What Does the School Building Mean? The Physical Environment of the School from the Students’ Perspective Studied in Relation to the Developmental Tasks of Children and Adolescents] [Doktorsavhandling, Stockholms universitet].
Skolverket. (1994). Bildning och kunskap (Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning, SOU 1992:94) [Bildung and knowledge]. Liber.
Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Ämnesrapport Slöjd [National evaluation of primary school 2003. Subject report sloyd] (Ämnesrapport till rapport 253). Fritzes.
Skolverket. (2015). Slöjd i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9 [Sloyd in primary school: A national subject evaluation in grades 6 and 9] (Rapport 425). Fritzes.
Skolverket. (2016). Skolverkets allmänna råd med kommentarer: Utbildning för nyanlända elever [The Swedish national agency for education’s general advice with comments: Education for newly arrived students]. Skolverket.
Skolverket. (n.d.). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper [Mapping the knowledge of newly arrived students]. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i-grundskolan/bedomning-av-nyanlanda-elevers-kunskaper-i-grundskolan/kartlaggningsmaterial-for-nyanlanda-elever-i-grundskolan#h-Kartlaggningsmaterialetstresteg
SOU 2017:54. Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet [More newly arrived students should achieve eligibility for upper secondary school]. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201754/
Stein, P. (2008). Multimodal pedagogies in diverse classrooms. Routledge.
Streeck, J., Goodwin, C., & LeBaron, C. (Eds.). Embodied interaction: Language and body in the material world. Cambridge University Press.
Stretmo, L., & Melander, C. (2018). Den speciella situationen för ensamkommande barn i skolan. I G. Kästen-Ebeling & T. Otterup (Eds.), En bra början – mottagande och introduktion till nyanlända elever (pp. 125–152). [A Good Start – Reception and Introduction for Newly Arrived Students]. Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv [Learning in practice: A sociocultural perspective]. Prisma.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet [Learning and cultural tools: On learning processes and collective memory]. Norstedts akademiska förlag.
Tajic, D., & Bunar, N. (2020): Do both ‘get it right’? Inclusion of newly arrived migrant students in Swedish primary schools. International Journal of Inclusive Education. doi: 10.1080/13603116.2020.1841838
UNHCR. (2022, 23 maj). UNHCR: Över 100 miljoner människor på flykt registrerade för första gången [UNHCR: Over 100 million people registered as displaced for the first time]. https://www.unhcr.org/neu/se/80561-unhcr-over-100-miljoner-manniskor-pa-flykt-registrerade-for-forsta-gangen.html
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Good research practice]. Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Harvard University Press.
Vygotsky, L. S. (1984). The collected works of L. S. Vygotsky, Vol I: Problems of General Psychology, (Ed.) R. W. Rieber & A. S. Carton. Plenum Press.
Westerlund, S. (2015). Lust och olust – elevers erfarenhet i textilslöjd [Pleasure and displeasure – Students’ experience in textile sloyd] [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:790324/FULLTEXT01.pdf
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
