Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr 69 till Lgr 11
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2017.1.8Keywords:
aesthetic, curriculum, language, the subject Swedish, multimodality, multilingualismAbstract
The possibilities young pupils have to express themselves by using verbal, written and aesthetic languages depend on the multilingual discourse at school. In this presentation, multilingualism is defined as languages with roots in different nations and cultures, linked to aesthetic languages (music, fine arts, literature, theatre, film and dance). The term multimodality is used to highlight the variety of communicative forms used by people to utilize and develop knowledge (Selander & Kress, 2010). Although people increasingly communicate by the use of different modalities in today’s society (Kress, 2003), the written language holds a unique position in Swedish as a school subject, and the aesthetic means of expression could be said to be marginalized. The study presented is a qualitative, comparative study based on close reading of curricula for the subject Swedish from 1969 (Lgr 69) to 2011 (Lgr 11). The purpose is to make clear how aesthetic perspectives of Swedish appear in the different curricula, starting with the didactic questions on what students are expected to learn, how this is told to be executed and why. Among the analysed curricula, the curriculum from 1980 (Lgr 80) represents an empirical, multimodal, communicative, democratic and creative approach to the subject Swedish, where aesthetic forms of expressions are emphasized. The analysis shows that the importance of these communicative forms is reduced in later curricula, leaving the aesthetical aspects in the background. The possibilities represented by a variety of modalities and sign systems decrease. Instead a skill oriented school subject increase that weakens the bridges between different expressions of multilingual language. The discussion, has a focus on the problems that the curriculum implicates, when young, multilingual students are not given the possibilities to use their different sign systems and communicative capacity, and therefore not the possibility to learn with their full potential.
References
Axelsson, M. (1998). En språkpedagogisk utvärdering. I M. Axelsson och R. Norrbacka Landsberg (Red.). En studie av två internationella klasser – ur ett etnologiskt och språkpedagogiskt perspektiv. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.
Aulin-Gråhamn, L. & Thavenius, J. (2003). Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Bamford, A. (2009). The Wow Factor Global research compendium on the impact of the arts in education. Münster: Waxmann.
Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language. Malden MA: Blackwell.
Bergöö, K. (2005). Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv. Lärarutbildningen, Malmö: Malmö högskola.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010.
Christophersen, C., & Ferm Thorgersen, C. (2015). I think the arts are as prominent as any subject: A study of arts education in two scandinavian schools. In Formation - Nordic Journal of Art and Research, 4(1) doi:10.7577/if.v4i1.1368.
Danius, S., Sjöholm, C. & Wallenstein S. (2012). Aisthesis Estetikens historia del 1. Stockholm: Tales.
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning: Stockholm, Wahlström & Widestrand.
Ivanic, R. (2004). Discourses of Writing and Learning to Write. I Language and Education, 18 (3), 220-245.
Jewitt, C. (2011). An introduction to multimodality. I C, Jewitt (Red.). The Routledge handbook of multimodal analysis (s. 14-27). London: Routledge.
Kress, G. (2003). Interpretation or Design: from the world told to the world shown. I M. Styles & E. Bearne (Red.) Art, Narrative and Childhood. Oakhill: Trentham Books Limited. (137-153).
Langer, J.A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.
Liedman. S-E. (2011). Hets! En bok om skolan. Falun: Albert Bonniers Förlag.
Liberg, C. (2007). Språk och kommunikation. I Liberg, C., Hyltenstam, K., Myrberg, M., Frykholm, M., Hjort, G., Nordström, U., Persson, M. (Red.). Att läsa och skriva: Forskning och beprövad erfarenhet (Rev. uppl.]. ed., Stödmaterial, 2007:4). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Liberg, C. & Säljö, R. (2012). Grundläggande färdigheter – att bli medborgare. I Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (Red.). Lärande, skola, bildning: Grundbok för lärare. (s. 235-256). Stockholm: Natur & kultur.
Lindgren, M. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan: Diskursiva positioneringar i samtal med lärare och skolledare. Göteborg. Göteborgs universitet.
Lyngfelt, A. (2003). Tankar om vår tids arv från Rosseau, i skolan och i barn- och ungdomslitteraturen. Didaktisk tidskrift 13. (7-16). Malmgren, L. (1996). Svenskundervisning i grundskolan (2., [aktualiserade] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, G. (2003). Svenskämnet som demokrati och ”värdegrundsämne”. Utbildning & Demokrati. 12 (2) 63–76.
Marc-Wogau, K. (1983). Filosofin genom tiderna. 1800-talet. Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag AB.
Nussbaum, M. C. (2010). Not For Profit: Why democracy needs the humanities. Princeton University Press: Oxford.
Ong, W. (1999). Muntlig och skriftlig kultur. Uddevalla: Media Print Uddevalla AB.
Penne, S. (2013). Skjønnlitteraturen i skolen i et literacy-perspektiv. I Skjelbred, D. & Verum, A.(Red.). Litery i laeringskontekster. (s. 42-54). Oslo.
Persson, M. (2012). Den goda boken. Lund: Studentlitteratur AB.
Pettersson, C. (2013). Kursplaners möjlighetsrum: Om nationella kursplaners transformation till lokala. Örebro Studies in Education 41: Örebro.
Rosenblatt, L. M. (1938/1970). Literature as exploration. London: Heinemann Educational Books.
Saar, T. (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet.
Schmidt, C. (2013). Att bli en sån som läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter. Örebro Studies in Education 44: Örebro.
Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt.
Sweet, A. P. and Snow C. (2002). Reconceptualizing Reading Comprehension. I Block, Cathy Collins, Linda B. Gambrell & Michael Pressley. (Red.), Improving Comprehension and Instruction: Rethinking Research, Theory, and Classroom Practice (s. 17-53). San Francisco: Jossey-Bass.
Skolverket. (1969). Läroplan för grundskolan. 1, Allmän del 1969. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/30902.
Skolverket. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del: mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/31016
Skolverket. (1994). Kursplaner för grundskolan. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/30959.
Skolverket. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/31298.
Skolverket. (2000). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Kommentarer. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/30764.
Skolverket. (2009). Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret i ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/31129.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Street, B. V. (2006). Autonomous and ideological models of literacy: Approaches from New Literacy Studies. Media Anthropology Network, 17.
Sundin, B. (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Stockholm: Mareld.
Säljö, R. (2004). Föreställningar om lärande och tidsandan. I Selander, S. (Red). Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. (Forskning i fokus nr 12). (71-90). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/)
Säljö, R. (2005). Lärande & kulturella redskap – om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.
Thavenius, J. (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.
Thavenius, J. (2004). Den radikala estetiken. I: Aulin-Gråhamn, L., Persson, M. & Thavenius, J. (Red.), Skolan och den radikala estetiken. (s. 97-124). Lund: Studentlitteratur.
Thorgersen, K. (2007). Unspoken Truths - about aestehtics in Swedish compulsary schools. Luleå University of Technology: Luleå.
Van Leeuwen, T. (2015, u.u.): Discourse aesthetics. I Kvåle, G. Maagerø, M. & Veum, A. Kontekst, språk og multimodalitet. Nyere socialsemiotiske perspektiver. Fagbokforlaget.
Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
