Flerspråkiga elever i en enspråkig elevnorm
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2017.1.3Keywords:
Subjektspositioner, svenska som andraspråksämnets elever, svenska och svenska som andraspråk, styrdokument, diskursanalysAbstract
Multilingual students in a monolingual student norm. This article examines how students of Swedish as a second language are constructed as a category and positioned as subjects in education policies. The aim of the article is to analyze the steering documents with a focus on discourses that emerge in the material which construct the category of students of Swedish as a second language in contrast to the students studying Swedish. The result shows that the category students of Swedish as a second language are constructed as students; with another origin, in need of a specific instruction, responsible for their inadequacy in Swedish and in need of the Swedish language. Students studying Swedish and students of Swedish as a second language are, as categories, constructed as opposites and dichotomies. The Swedish school subject and its’ students are constructions based on a homogenous monolingual norm to which the student of Swedish as a second language are compared and categorized as deviant with reference to culture, language and needs.
References
Bagga-Gupta, Sangeeta (2004). Forskning om mångfald och utbildningsinstitutioner som arenor för mångfald – demokratiska aspekter. Utbildning & demokrati, 13(2), 115–149.
Ball, Stephen J. (2006). Education policy and social class. The selected works of Stephen J. Ball. London; New York: Routledge.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (Red.) (2012). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Cummins, Jim (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I Kerstin Nauclér (Red.). Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Economou, Catarina (2007). Gymnasieämnet svenska som andraspråk – behövs det? Lic. Malmö: Malmö högskola.
Economou, Catarina. (2013). Svenska och svenska som andraspråk i Gy11 – två jämbördiga ämnen? Forskning om undervisning och lärande, 11, 44–60.
Eek-Karlsson, Lotta (2012). Förgivettaganden och utmaningar. I Elisabeth Elmeroth (Red.). Normkritiska perspektiv - i skolans likabehandlingsarbete (s. 11–28). Lund: Studentlitteratur.
Elmeroth, Elisabeth (2012). Intersektionella perspektiv. I Elisabeth Elmeroth (Red.). Normkritiska perspektiv - i skolans likabehandlingsarbete (s. 29–44). Lund: Studentlitteratur.
Englund, Tomas; Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (2012). Introduktion – vad räknas som kunskap? I Tomas Englund, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (Red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 5–17). Stockholm: Liber.
Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium. (Originalarbete publicerat 1971)
Francia, Guadalupe (1999). Policy som text och praktik. En analys av likvärdighetsbegreppet i 1990-talets utbildningsreform för det obligatoriska skolväsendet. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Francia, Guadalupe (2013). Svenska som andraspråk: literacy-praktik för likvärdighet eller för social differentiering? I Sangeeta Bagga-Gupta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline & Säljö, Roger (Red.). Literacypraktiker i och utanför skolan (s. 107–125). Malmö: Gleerups.
Gee, James Paul (2005). An Introduction to Discourse Analysis - Theory and method. (2 uppl.) New York/London: Routledge.
Gee, James Paul (2011). How to do Discourse Analysis. London: Routledge.
Gruber, Sabine (2002). Från ”barn till nya medborgare” till ”elever med invandrarbakgrund” – En studie av etnisk mångfald i skolpolitiska dokument. Norrköping: CEUS.
Gruber, Sabine (2007). Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Hacking, Ian (1995). The looping effect of human kind. I Dan Sperber, Premack, David & Premack James, Ann (Eds.). Causal cognition - a multidisciplinary debate (s. 351–383). Oxford: Clarendon Press.
Hornscheidt, Lann & Landqvist, Mats (2014). Språk och diskriminering. Lund: Studentlitteratur.
Lgr11= Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Lindberg, Inger (2009). I det nya mångspråkiga Sverige. Utbildning & demokrati, 18(2), 9–37.
Lindberg, Inger & Hyltenstam, Kenneth (2012). Flerspråkiga elevers språkutbildning. I Michael Olofsson (Red.). Symposium 2012 – Lärarrollen i svenska som andraspråk (s. 28–51). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Ljungberg, Caroline (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? Diss. Malmö: Malmö högskola.
Lorentz, Hans (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens. Integration i dagens skola. Lund: Studentlitteratur.
Lunneblad, Johannes & Asplund Carlsson, Maj (2009). De kommer från nordost. Om skolkonkurrens och elevidentitet i svenska som andraspråk. Utbildning & demokrati, 18(2), 87–103.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Inledning. I Lena Martinsson, & Reimers, Eva (Red.). Skola i normer (s. 9–32). (2 uppl.) Malmö: Gleerups.
Mills, Sara (1997). Discourse. London: Routledge.
Möller, Åsa (2010). Den ”goda” mångfalden? Fabrikation av mångfald i skolans policy och praktik. Utbildning & demokrati, 9(1), 85–106.
Nordin, Andreas (2012). Bildningens plats i den svenska läroplanen – några kritiska reflektioner. I Tomas Englund, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (Red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 179–198). Stockholm: Liber.
Richardson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle förr och nu. (7 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar – en studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma.
Sahlée, Anna (2013). Definition och värdering av språk i grundskolans styrdokument, med särskilt fokus på svenska som andraspråk. Nordand, 8(2), 33–62.
SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, Lena (2011). Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska och europeiska policytexter. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborgs universitet.
Sjögren, Annick (2001). Den lilla röda stugan i Fittja. Institutionell svenskhet som uteslutande mekanism. I Barbro Blehr, (Red.). Kritisk etnologi. Artiklar till Åke Daun (s. 134–161). Stockholm: Prisma.
Skolverket (2004). Elever med utländsk bakgrund. Rapport 545. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet. Rapport 321. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska som andraspråk. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011c). Kursplan för svenska. I Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (s. 222–238). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011d). Kursplan för svenska som andraspråk. I Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (s. 239–257). Stockholm: Fritzes.
Sundberg, Daniel (2012). Läroplansteori – några samtida utvecklingslinjer. I Tomas Englund, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (Red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 80–99). Stockholm: Liber.
Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (1999). I nationalismens bakvatten. Om minoritet, etnicitet och rasism. Lund: Studentlitteratur.
Torpsten, Ann-Christin. (2006). Ett monokulturellt erbjudande. Om svenska som andraspråk i grundskolans läro- och kursplaner. Lic. Växjö: Växjö universitet.
Torpsten, Ann-Christin (2012). När man inte tillhör gruppen från början. I Elisabeth Elmeroth (Red.). Normskritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete (s. 75–90). Lund: Studentlitteratur.
von Brömssen, Kerstin (2005). Krävs det en burqa för att bli sedd? I Inger Lindberg & Sandwall, Karin (Red.). Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola (s. 249–260). (ROSA 7). Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet.
Wiklund, Ingrid & Landmark, Dan (2012). Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. I Michael Olofsson (Red.). Symposium 2012 – Lärarrollen i svenska som andraspråk (s. 142–151). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Ålund, Aleksandra (1999). Etnicitetens mångfald och mångfaldens etniciteter. Kön, klass, identitet och ras. I Erik Olsson (Red.). Etnicitetens gränser och mångfald (s. 27–78). Stockholm: Carlssons.
