Kan våra studenter svenska?
DOI:
https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.1Keywords:
correctness, national test, nominality, rhetoric competence, writingAbstract
There is a popular discourse in Sweden describing student writing as defective. Entering the discourse about the state and possible change of student writing, this paper analyses the writing part of the national test in Swedish for upper secondary school. Student texts from 1976, 1986, 1996, 2005, and 2012 are investigated both quantitatively and qualitatively. Drawing on Hultman and Westman (1977) for the quantitative analysis, the paper examines nominals (in particular, the use of nouns and pronouns), and correctness (distinguishing between different kinds of mistakes). The qualitative analysis pertains to the rhetoric competence in student essays. The results show that the student texts have become somewhat more informal, or speech-like, over the years. The study also indicates that the number of mistakes has increased slightly, especially the grave mistakes, which may make the texts difficult to comprehend. On the other hand, the rhetoric competence of today’s students seems, comparatively, good. The popular discourse, then, is right in some respects, but the situation is more nuanced than the critics claim.
References
Andersson Varga, Pernilla (2014). Skrivundervisning i gymnasieskolan: svenskämnets roll i den sociala reproduktionen. Göteborg: Göteborgs universitet.
Ask, Sofia (2007). Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Växjö: Växjö University Press.
Bauman, Zygmunt (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos.
Beck, Ulrich (2000). Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. Göteborg: Daidalos.
Berge, Kjell Lars (1988). Skolestilen som genre: med påtvungen penn. Oslo: Landslaget for norskundervisning (LNU)/Cappelen.
Bergman, Lotta, Olsson Jers, Cecilia & Thurén, Camilla (2017, 28 november). Puskás bild av lärarstudenterna stämmer inte. Dagens Nyheter.
Blückert, Ann (2010). Juridiska - ett nytt språk?: en studie av juridikstudenters språkliga inskolning. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
Bruer, John T. (1994). Schools for thought: science of learning in the classroom. Bradford Books.
Enefalk, Hanna et al. (2013, 2 januari). Våra studenter kan inte svenska. Upsala Nya Tidning. Hämtad från http://www.unt.se/debatt/varastudenter-kan-inte-svenska-2027570.aspx
Flower, Linda, & Hayes, John R. (1981). A cognitive process theory of writing. College composition and communication, 32(4), 365-387.
Genette, Gérard (1980). Narrative discourse: an essay in method. Ithaca, N.Y.: Cornell University Press.
Hansen, Lisa (2016). Utveckling eller förfall? En longitudinell studie av svenska niondeklassares skrivförmåga. Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
Hansson, Fredrik (2011). På jakt efter språk: om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Hansson, Fredrik (2013). Genrepedagogik på svenska. Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning Genre, 70.
Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research. 77(1), 81-112.
Hultman, Tor G., & Westman, Margareta (1977). Gymnasistsvenska. Lund: LiberLäromedel.
Johnsson Smaragdi, Ulla, & Jönsson, Annelis (2006). Book Reading in Leisure Time: Long‐Term changes in young peoples' book reading habits. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(5), 519-540.
Josefsson, Gunlög & Santesson, Sara (2017). Hur skriver våra studenter? En undersökning av skrivförmågan hos nyantagna studenter vid HTfakulteterna vid Lunds universitet. Pilotprojekt om studenters skrivande.
Kann, Viggo (2016). Blir studenternas språk sämre? I The Sixth Swedish Language Technology Conference (SLTC 2016).
Kann, Viggo (2017). Nej, så dåligt skriver inte studenterna. Språktidningen, oktober 2017.
Kronholm-Cederberg, Annette (2009). Skolans responskultur som skriftpraktik: gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen. Vasa: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.
Malmström, Martin (2017a). Synen på skrivande: föreställningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner. Lund: Lunds universitet.
Malmström, Martin (2017b). Skrivkrisgenren i historiskt ljus. Vägval i skolans historia, 17(4).
Martin, J. R., & Rose, David (2008). Genre relations: mapping culture. London: Equinox.
Nyström, Catharina (2000). Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang. Uppsala: Uppsala universitet.
Parmenius Swärd, Suzanne (2008). Skrivande som handling och möte: gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Puskás, Tünde (2017, 27 november). Lärarstudenter saknar läs- och skrivfärdigheter. Dagens Nyheter.
Russell, David R. (2002). Writing in the academic disciplines: a curricular history. Carbondale: Southern Illinois University Press.
Santesson, Sara & Josefsson, Gunlög (2017, 4 oktober). Många studenter har stora problem med att skriva. Svenska Dagbladet.
Skolverket (2007). PIRLS 2006 : Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1756
Skolverket (2010). Rustad att möta framtiden?: PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2473
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017a). ICCS 2016: kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor hos svenska 14-åringar i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017b). PIRLS 2016: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Svensson, Jan (1988). Kommunikationshistoria: om kommunikationsmiljön i Sverige under fem sekler. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Jan (1995). Den diskursiva texten. I Claes-Göran Holmberg & Jan Svensson (red.) Medietexter och medietolkningar. Nora: Doxa.
Tordebring, Suzzi (2007). Var det bättre förr? En kvantitativ jämförelse av elevtexter från 1985, 2005 och 2006. Karlstads universitet, estetiskfilosofiska fakulteten.
Widell, Jenny (2013, 2013-01-22). Studenterna kan inte svenska. SVT.se. Hämtad från http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/studenterna-kaninte-svenska
Williams, Joseph M. (1981). The phenomenology of error. College Composition and Communication, 32(2), 152-168.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2018 Martin Lennart Malmström
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
