Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete

Authors

  • Lena Boström Mittuniversitetet
  • Gunnar Berg Mid Sweden University

DOI:

https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.6

Keywords:

fritidshem, korstryck, läroplansimplementering

Abstract

In Swedish leisure-time-centers, there is a daily activity for about half a million children. It is characterized by a complexity including, for example, changes in steering documents, lack of an accentuated pedagogy and a changing profession. Against this background, this study focuses on leisure-time-teachers' perceptions of curriculum implementation and possible impact in the leisure-time-center education practice. The empirical data consists of individual interviews, focus groups and field studies. In the study, theories of curriculum didactics and organizational theory are combined. As an analytical concept, curriculum implementation and cross pressures are used. The result shows that the values ​​and tasks that the leisure-time-teachers emphasize in relation to the steering documents are social skills, professional ambivalence and the status of leisure-time-centers. Strategies personnel use is high leadership structure, reactive confirmation of steering documents and traditional leisure-time activities. Restrictions in the professional practice are the low status of activities in leisure-time-centers compared with traditional school activities, lack of time for implementation, "schooling" and unclearness in the steering documents' descriptions. This means that several stressful cross pressure are experienced in different ways at work, which complicates the realization of the curriculum's intentions.

 

I svenska fritidshem pågår i en daglig verksamhet för cirka en halv miljon barn. Den präglas av en komplexitet omfattande exempelvis förändringar av styrdokument, brist på en accentuerad pedagogik och en förändrad profession. Mot denna bakgrund fokuserar denna studie på fritidspedagogers uppfattningar om läroplansimplementering och eventuell genomslagskraft i den fritidspedagogiska praktiken. Empirin består av individuella intervjuer, fokusgrupper och fältstudier. I studien flätas teorier om läroplansdidaktik och organisationsteori samman. Som analytiska begrepp används läroplansimplementering och korstryck. Resultatet visar att värden och uppgifter som pedagogerna betonar i relation till styrdokumenten är sociala färdigheter, professionell ambivalens samt fritidshemmets status. Strategier personalen använder är hög ledarskapsstruktur, reaktiv bekräftelse av läroplansskrivningar samt traditionella fritidshemsverksamheter. Begränsningar är fritidshemsverksamhetens låga status i jämförelse med traditionell skolverksamhet, brist på tid för implementering, ”skolifiering” samt oklarheter i styrdokumentens innehållsbeskrivningar. Därmed upplevs flera stressande korstryck i olika bemärkelser i arbetet, vilket försvårar realisering av läroplanens intentioner.

References

Ackesjö, Helena (2011). Medspelare och ordningsvakter – barns bilder av fritidspedagogernas yrkesroller på fritidshemmet och i skolan. I Anna Klerfeldt & Björn Haglund (red). Fritidspedagogik-Fritidshemmets teorier och praktiker. 182-203. Stockholm: Liber.

Ackesjö, Helene & Landefrö, Anna (2014). På spaning efter en gräns. Några barns perspektiv på skillnader i förskoleklassens och fritidshemmets verksamheter i Sverige. Barn. Forskning om barn och barndom i Norden, 23 (3), 27-44.

Ackesjö, Helena, Nordänger, Ulla-Karin & Lindqvist, Per (2016). ”Att vi kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar vi skapar en viss provokation”. Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare, 1, 86-109

Andersson, Birgit (2014). Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige? Barn. Forskning om barn och barndom i Norden, 23 (3), 61-74

Andishmand, Catarina (2017). Fritidshem eller servicehem? En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden (diss). Göteborg. Gothenburg studies in educational sciences 403.

Augustsson, Gunnar (2017). Fritidshemmet och styrdokumenten – från politisk intention till pedagogisk praxis. Rapport. Sundsvall: Mittuniversitetet.

Berg, Gunnar (2018). Skolledarskap och skolans frirum. 2a omarbetade upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur.

Berg, Gunnar (1990). Skolledning och professionellt skolledarskap. Perspektiv på skolledares uppgifter och funktioner. Pedagogisk forskning i Uppsala, 92. Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

Berg, Gunnar (1989). Educational Reform and Teacher Professionalism. Journal of Curriculum Studies, 21(1), 53-60.

Berg, & Wallin, Erik (1983). Skolans i ett utvecklingsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Berg, & Wallin, Erik (1986). Utbildningsreformer, implementering och aktörsberedskap. Slutrapport från SIAu-projektet. Pedagogisk forskning i Uppsala, 38. Pedagogiska institutionen, Uppsala Universitet.

Boström, Lena & Augustsson, Gunnar (2016). Learning Environments in Swedish Leisure-time Centres: (In)equality, “Schooling”, and Lack of Independence. International Journal for Research on Extended Education, vol. 4: 1, ss. 125-145.

Broström, Stig (2015). Fritidspedagogiskt perspektiv. I Tine. Ankerstjerne (red) Perspektiv på fritidshem. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm.

Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann (2016). Fritidshem och fritidspedagogik – en forskningsöversikt. Forskning i korthet nr 1 2016. Malmö: Sveriges Kommuner och Landsting och Kommunförbundet Skåne

Haglund, Björn (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. Educare, 2016:1, 64-85.

Hansen Orwehag, Monica (2013). Fritidspedagogisk didaktik – att vara lärare i fritidshem. I Anna Pihlgren (red). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Hippinen Ahlgren, Anneli (2013). Miljön som didaktiskt verktyg. I Ann Pihlgren (red). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Hjalmarsson, Maria & Löfdahl Hultman, Annica (2015). Confiming and resistig an underdog position – leisure-time teachers dealing with a new practice. European Early Childhood Education Research Journal, 23:4, 434-443.

Holmberg, Linnea (2018). Konsten att producera lärande demokrater. Avhandling. Stockholms universitet.

Kane, Eva, Ljusberg, Anna-Lena & Larsson, Håkan (2013). Making Magic Soup – The Facilitation of play in school-age childcare. International Journal of Play, 2 (1), 7-21

Kullberg, Christian, & Brunnberg Ellionor, (2007). Vinjetter som verktyg i studier av välfärdsstatens professioner : Exemplet socialt arbete. I In book: Välfärdspolitik i praktiken. I Om perspektiv och metoder i forskning. Århus: Aarhus University.

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag.

Lelinge, Balli (red). (2017). FRITIDSHEM SOM LYFTER. Skolutveckling, delaktighet och systematiskt kvalitetsarbete i Hörby kommun. Malmö: Holmbergs,

Lundquist, Lennart (1993). Ämbetsman eller direktör? Förvaltningschefens roll i demokratin. Stockholm: Norstedts Juridik.

Lärarförbundet (2014). https://www.lararforbundet.se/artiklar/infor-en-kursplan-for-fritidshem

Löfdahl, Annica, Saar, Tomas & Hjalmarsson, Maria (2011). Fritidshemmets potentiella didaktik och barns och pedagogers gemensamma kunskapsmöjligheter. I Anna Klerfeldt & Björn Haglund (red). Fritidspedagogik – fritidshemmens teorier och praktiker. Stockholm: Liber, 43-60

Pihlgren, Ann, (2017). Fritidshemmets mål och resultat: Att planera och utvärdera. Lund: Studentlitteratur

Pihlgren, Ann (2013). Introduktion. I Ann Pihlgren (red). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Rohlin, Malin (2017). Inledning. I Malin Rohlin (Ed). Teori som praktik i fritidshemmet. Malmö: Gleerups.

Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemma. En nutidshistoria om konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholm universitets förlag.

Rothstein, Bo (2014). Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. Lund: Studentlitteratur.

Sannerstedt, Anders, 1993. Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken. I Bo Rothstein,. Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem. Uppsala: SNS Förlag

Saar, Tomas (2014). Towards a new Pedagogy in the after-school setting. European Early Childhood Education Research Journal, 22:2, 254-270.

Saar, Tomas Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Nordisk barnhageforskning. Vol.5 Nr 3, s.1-13.

Schröder, Margareta & Tuisku, Jarko (2015). Fritidshemmets uppdrag – ett helhetsperspektiv på elevers utveckling och lärande. Stockholm: Liber

Skolinspektionen (2018). Undervisning i fritidshemmet inom områdena språk och kommunikation samt natur och samhälle. Kvalitetsgranskning 2018. Stockholm. Dnr: 400-2016:2017

Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:3, Stockholm

Skollagen, 2010:800

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr 11). Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2015) http://www.skolverket.se/omskolverket/press/pressmeddelanden/2015/utvecklingen-i-fritidshemmen-mastevandas-1.233371

Skolverket (2014). Allmänna råd och kommentarer för fritidshem. Stockholm: Fritzes.

Skollag (SFS 2010:800).

SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande avgivet av Utredningen om skolans inre arbete. Stockholm: Liber/Allmänna förlaget.

Stanek, Hvitfeldt, Anja (2015). Barnperspektiv på fritidshemmens praxis. (131-164). I Tine Ankerstjerne (red) Perspektiv på fritidshem. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet Promemoria. U2012/6626/S

Wallin, Erik (1980). SIA-reformens förutsättningar. Stockholm: Liber.

Westbury, Ian (2000). Teaching as a reflective practice: What might didaktik teach curriculum? I Ian Westbury; Stefan Hoppmann & Kurt Riquarts (red). Teaching as a Reflective Practice. The German Didaktik Tradition. 15-39. New York: Routledge

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Lund: Gleerups.

Whittemore, Robin & Knafl, Kathleen (2005 ). The integrative review: updated methodology. Journal of Advanced Nursing, Vol 52 , 246 – 253

Downloads

Published

2018-11-27

How to Cite

Boström, L., & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare, (2), 107–131. https://doi.org/10.24834/educare.2018.2.6

Issue

Section

Articles